”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar av Malin Wollin – del 3

Här kommer nu en berättelse som levereras i tre delar (här är del 1 och del 2).  Den utspelar sig i vårt hem. Här kommer del tre.

Dagen kom. DE kom.

Aldrig tidigare i mitt liv har jag fjäskstädat på detta vis. Om ett busskvitto har trillat ur en kappficka och singlat ner på golvet har jag ringt Europadomstolen. Torka, torka, plocka bort, plocka bort.

”VAD ÄR DET SOM LIGGER PÅ GOLVET?”

”Arvid”

”Okej, för den här gången”

Och ändå, en halvtimme innan de kommer springer jag runt med dammsugaren och hittar skräp överallt.

”KALSONGER PÅ SOFFBORDET ÄR INTE NORMALT”

Paniken ligger latent under lager av inbillad ”Asch, det är inte hela världen”. Jag försöker intala mig själv att det inte är hela världen. När de har gått kommer livet fortsätta.

Men sanningen är ju denna: Ett inredningsmagasin ska komma hit. Jag ska visa upp mitt hem. Som alltså ska spegla vem jag är.

För att skapa ett hem som säger ”Här bor Malin Wollin! Hon är smart, belevad, cool, modern, avslappnad, sexig, oängslig och härlig” har jag i tur och ordning:

Lämnat in kökluckorna för omlackering samt köpt nya beslag.

Renoverat gästtoaletten Sålt vitrinskåpet i vardagsrummet pga för osobert.

Sålt matsalsgruppen.

Köpt nytt matsalsbord samt begagnade 60-talsstolar.

Köpt en matta som var för dyr.

Tapetserat matrummet i fantastisk tapet.

Målat alla köksstolar efter att först skrapat dem med en osthyvel (om jag hade gått ner i källaren för att leta efter ett slipverktyg så hade jag inte hittat något, blivit förbannad på en oskyldig Joachim, bettet mig patetiskt och skrikit och svurit (könsord) för att slutligen gråta som ett nyss uppväckt barn så att alla tappar respekten för mig varpå jag måste flytta till ett tält i skogen där det är kallt och regnar in) så istället la jag fem (FEM) timmar på att skrapa med en osthyvel medan flagor av hård färg sköt mig i ögat.

Klätt om kökssoffan i sobert linnetyg.

Beställa ett stort skåp från en lokal snickare som är lyhörd och helt fantastisk och har sober smak (kostade bara 18500).

Köpt gröna växter och krukor för 2000 kronor.

Bråkat i tusen timmar med Joachim om att byta ut lampor och mattor till nya sobra alternativ.

Klockan är fem över åtta på morgonen när dörrens gastkramande ångestpling studsar mellan väggarna i den tömda hallen.

Jag tar ett djupt andetag och släpper sedan in reporter och fotograf.

Högaktningsfullt öppnar jag dörren till gästtoaletten där jag rivit ner gammal tapet, pillat naglarna flisiga, tapetserat med reparationstapet som skar mig tusen gånger i fingrarna, målat två omgångar med färgen Silverpil, köpt lampa för tusen kronor och toalettpappershållare för 350 kronor.

”Här är gästtoaletten!”

”Vi brukar inte fota gästtoaletter”

I onödan. Förgäves.

Fotograferingen sätter igång och när vi har jobbat ett par timmar gör jag en smärtsam upptäckt. Fotografen zoomar in. På allt. Reportaget är ett smakfullt hopplock av små titthål. Om jag bara hade vetat på förhand vilka småbitar av vårt hem som skulle väljas ut så kunde jag ju punktmarkerat renoveringarna. Istället har jag varit JÄTTEÖVERALLT och tagit ut mig fullständigt, sagt nej till social samvaro samt tömt sparkontot á la Hej då till ny altan i vår.

Jag har gjort allt i onödan.

Fint blev det men till ingen nytta för omslaget i det glossiga magasinet. Klockan 17:03 är allt över. De plockar upp sina prylar och försvinner Kvar i den tomma hallen står jag och har bara en enda tanke i huvudet. Vad i hela friden ska jag göra nu?

Jag sätter mig i soffan och bildgooglar tapeter.

P.S. En del av er har kanske på ett gränsen till galet sätt räknat ihop vad det har kostat att vika ut mitt hem. Snälla säg inget till mig. Och för guds skull, berätta inte för Joachim. Nu måste jag sluta, jag ska åka till torget och sälja fingerflätor.

Malin Wollin

—-

Fler krönikor av Malin Wollin

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 2

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 1

Om varför Malin Wollin föredrar 27 kvm på Ikea framför 250 kvm eget hus

Jag har extremt starka aversioner mot julpynt

Om spänningen i att vara fönstergluttare

Om den svåra konsten att försöka ”slänga en filt på sängen”

Jag ska visa dig jordens undergång – den härjar just här just nu

Hur man rakettapetserar på en timme blankt

Jag har ingått en pakt med kungen av murr