Inspirerande gotlänskt fritidshus i otippad New Englandstil

Typiska gotlandsdrömmen: Ett hus i vitt, grått och fårskinn och kalksten. Spartanskt. Men Caroline Endre tänkte precis tvärtom när hon inredde sitt eget sommarhem söder om Visby.

Annonsen laddas.

Känslan av ett beach house på Cape Cod, med en touch av gotlandskänsla

Huset i glas och sten är ritat av Caroline Endre och arkitekt Richard Hellgren. Trädäck och andra detaljer i lärk. ”Jag var ute efter en beachhouse-känsla”. På tomten finns också gästhus och bastu i lärkträ.
sommarhus_gotland_pool

Solstolar från Åhléns, kuddar, Lexington.
altan_uteplats_uterum

I badkaret från Agape, modell Spoon, kan nästan hela familjen ligga samtidigt och njuta av utsikten mot fiskeläget. Golv, carraramarmor, blandare Tapwell. Vita, skira gardiner, My Window.

badrum_badkar_vitt

Barnrum med tapet Aiden stripe classic, kuddar samt matta , Ralph Lauren  home. Sänggavel i Ralph Lauren-denim gjord In your dreams. Lampa, Kustnära, stol Tolix, sängkappa Moltex.

barnrum_blatt_vitt

Barnrum med tapet och överkast i mönstret La musardière, Manuel Canovas. Kornischen till sänghimlen hade Caroline när hon var liten, linnetyget är från Astrid. Rutigt tyg, Canovas.

barnrum_toile_de_jouy

Platsbyggt kök med skåp upp till tak, stänkskydd av mjölkfärgat glas, induktionshäll och bänkskiva i corian. Bord med stenskiva i egen design, stolar, Jio. Taklampa och kruka, Oscar & Clothilde, sisalmatta från Walles & Walles, golv, Dinsen.

Annonsen laddas.

kok_vitt_modernt

Sovrummet är nästan helt omringat av glaspartier. Skirt gardintyg, My window, tapet Homeport noveltry, Ralph Lauren home, sänggavel, In your dreams, tyg från Romo. Kuddar, Day home, överkast Kustnära, sisalmatta, Ikea, lampa, Bestlite. I bakgrunden ligger badrummet.
sovrum_blatt_vitt_sanggavel

Howardsoffa, Jio möbler, soffbord med vit kalksten från Bror Törner, egen produktion. Pall, Fogelmarcks, matta och kuddar , Walles & Walles, gula kuddar och gul puff, Åhléns, kinesisk kruka, Oscar & Clothilde. Taklampan är en fågelbur från Bali. Blåvitt gardintyg, Romo, och vitt skirt tyg, My window.

vardagsrum_blatt_vitt_new_england

Inredaren Caroline Endre var egentligen en västkusttjej. Tills maken Joakim tog henne till Gotland för sjutton år sedan. I dag är hon så såld på ön att hon gråter varje gång på färjan hem till Stockholm.

I tre år har det stått där, sommarhuset utanför fiskeläget Kovik söder om Visby. Åttio kvadratmeter av glas, sten och lärkträ, ritat av Caroline och ständige samarbetspartnern, arkitekt Richard Hellgren. De har bland annat byggt gårdar i typiskt gotländsk kalkstensstil, och där har Caroline hållit i allt, från att hitta tomt till att se till att ”soffan står på sin rätta plats”.

– Jag älskar att bygga sommarhus eller renovera och väcka gamla insomnade skönheter.

caroline_endre

Caroline Endre och hunden Fred.

Annars är det främst för sina renoverings-och inredningsprojekt i Stockholm Caroline Endre gjort sig känd. Ett antal av dem har hon själv bebott tillsammans med Joakim och barnen Louise, 12, och Carl, 9 år. Tills de blivit färdiga att säljas.

Annonsen laddas.

– Tidigt i våras sålde vi vårt hem på Djurgården, där bodde vi faktiskt kvar i fyra år. Jag har haft så många kunduppdrag, ofta helhetslösningar, att jag inte hunnit med egna projekt. Just nu bor vi i en trea på Styrmansgatan, men härnäst ska jag ta itu med en hörnvåning på Karlavägen.

Flera av Carolines hem i en sofistikerad ”antico-moderno-stil” har visats i Sköna hem (senast i nr 10/2014), innan någon ny ägare tagit över. Och det är här sommarhuset skiljer ut sig: Det är inte till salu.

– Jag älskar att Gotland är en ö, att jag är fast rent geografiskt, det är räddningen för mig. I Stockholm skulle jag inte kunna skapa utan min tidiga morgonpromenad på Djurgården. Här vaknar jag i ett hus fullt med blommor från trädgården och går ner och tar ett morgondopp. Vi har fyrtio meter till stranden och den är vår egen! Jag får världens energi. Om inte barnen hade trivs så bra i skolan i Stockholm skulle jag flytta hit på en gång. På Gotland finns fantastiska hantverkare och byggare. Jag hoppas att mitt permanenta hem här blir en stor kalkstensgård på Sudret.

Mark går fortfarande att hitta, men det är värre med bygglov. På Kovikstomten stod ett eternithus som de tvingades riva eftersom husets yta – 80 kvm – var allt de kunde få bygglov för.

– Man får tänka till när man inte har fler kvadratmetrar att vifta med. Hur stort måste ett barnrum vara? Meningen är ju att de ska vara ute så mycket som möjligt när vi är här. Det behövs en säng och lite grejer att sysselsätta sig med om det regnar. Jag satte upp väggar på prov i ett garage och kom fram till att det skulle räcka med 6 kvadratmeter per rum. Carls rum ligger mot blomsterlandet och är blått som havet. Medan Louises rum, som ligger mot havet, har en rosablommig tapet.

– Annars är planlösningen så öppen som möjligt. Köket, matsalen och vardagsrummet glider ihop i ett, och lite vid sidan av ligger masterbedroom och badrum. Större delen av väggarna består av stora glasade skjutdörrar som gör att gränsen upphävs mellan inom- och utomhus.

När ”satte” du inredningen – material, färger, möbler, accessoarer?

– Långt innan huset var färdigt. Jag tänkte ”beach house på Cape Cod” med en liten touch av gotlandskänsla. Vi är ju vid havet, så valet av denimblått var givet. Sedan har jag blandat in gult, och det är ju lite förbjudet i Sverige – svenska flaggan. Än sen? Det var som när jag började använda mycket rosa i mina inredningar. ”Vill din man verkligen leva i rosa?” sa folk. Varför inte? När folk säger att något inte går så måste jag genast testa. Och så fort det blir för mjäkigt eller snällt, kastar jag in lite leopard eller något annat som bryter av.

Ditt hus är inte modellerat efter den typiska gotlandsdrömmen.

– Nej, då ska det vara vitt och grått, Tove Adman-keramik, fårskinn och kalksten för hela slanten. Jag har Dinesenplankor på golven och carraramarmor i badrummet. Och många av stockholmsgotlänningarna skulle nog studsa om de såg Louises tapet: rosa toile de jouy på Gotland!

Styling: Caroline Endre Text: Gisela Fridén Foto: Anne Nyblaeus