Stjärnkrögaren Johan Jureskog öppnar sitt hem: ”Jag kör alltid ända in i kaklet”
JOHAN JURESKOG är en man av tradition, han föredrar en bra köttbit och ett vaniljhjärta. Så driver han också två krogar med många klassiker på menyn, bor på Östermalm i Stockholm och inreder med gott humör och mycket värme.
Han är en slitvarg som har jobbat som en tok för att nå toppen. Alltid målinriktad med miljoner projekt och bollar i luften, aldrig stilla. 2003 tog kocken och krögaren Johan Jureskog över Rolfs kök på Tegnérgatan i Stockholm tillsammans med den ständiga parhästen Klas Ljungkvist. 2011 öppnade de köttkrogen AG, som rankas som en av världens bästa. Han jobbar för fullt med hamburgerkedjan Jureskogs, ett lite mer exklusivt snabbmatskoncept. Han har deltagit i mängder av tv-program och kom på en andraplats i TV 4-succén Kockarnas kamp.
En känslomänniska som säger vad han tycker, omtänksam och nära till gapskratt. Trots att telefonen plingar med jämna mellanrum tappar han inte fokus.
– Jag har nog blivit bättre på att inte springa på alla bollar, på att vara ledig och på att bryta med människor som inte vill mig väl, säger Johan Jureskog.
För fem år sedan kom Paulina in i hans liv, de möttes under en resa i New York där hon pluggade ekonomi, mode och design. Han var där på en av sina otaliga USA-resor för att reka inför tv-programmet Världens bästa burgare, som har gått flera säsonger på TV 3.
– Hon tog mig med storm, vi pratade så bra redan från början. Jag kan ärligt säga att hon har öppnat en ny värld för mig, hon är jägare, skidåkare, seglarinstruktör och dykare. Vi reser mycket ihop, alltid en gång per år till New York, det känns som vår stad. Numera är hon min fru.
När de blev ett par bodde Johan i en våning vid Tegnérlunden. Men de ville skapa ett gemensamt hem och Paulina drömde om Östermalm. Så för två år sedan gjorde de en ovanligt snabb bostadsaffär; de skrev kontrakt samma dag de tittade på våningen. Nu bor de i en sexrummare i en fastighet från 1882, med fantastisk stuckatur, djupa fönsternischer, dörrar och fönster med bevarade speglar och oljat parkettgolv.
Köket – som fanns här när vi köpte lägenheten – avgjorde saken för mig
Köket är spektakulärt, här har två rum fått bli ett stort kök och vardagsrum på nästan 40 kvadratmeter. Tre stora fönster ut mot gatan skänker bra dagsljus som spelar över det ljusgrå Poggenpohlköket Grand cuisine.
I köket saknas inte tekniska finesser. En teve sänks ner i bänkskivan när den inte används, det är dubbelt av allt, här finns vinkyl och inbyggd vakuummaskin.
– Det känns fantastiskt att jag har tagit mig från en etta i Sundbyberg till det här. Jag är privilegierad och tacksam för det. Och visst lagar jag mycket mat här hemma, vi har ofta gäster. Köket – som fanns här när vi köpte lägenheten – avgjorde saken för mig. Men faktum är att vi ofta går ut och äter på någon av alla bra kvarterskrogar, säger Johan.
Den stora, avlånga hallen är som ett privat konstgalleri, Johan köper gärna tavlor och fotografier. Svartvita porträtt med Andy Warhol och Ingmar Bergman av Hans Gedda, en litografi av Ernst Billgren, en inramad amerikansk flagga som paret köpte i en antikhandel på Martha’s vineyard.
Johans allra käraste ägodel är nog ändå Annie Leibovitz porträtt av Clint Eastwood som hänger i ensamt majestät på en köksvägg. Dessutom finns här en del graffiti, och ett roligt fotokollage av konstnären De-Von som föreställer Paulina som superhjälte.
Kontoret – eller skräprummet som han kallar det – är fyllt av ting som visar hans intressen, golfbag, cykel, cowboyhatt och en vägg fylld med jakttroféer, dock inte skjutna av Johan själv.
Ju äldre jag blir desto mer gillar jag traditioner både här hemma och med min mat
Paulina och Johan är båda intresserade av inredning men Johan är den som tar de snabba besluten. Den 100 kilo tunga takkronan och Felix Bonniers orange ”raggarbilssoffa” är hans val, val som rimmar med hans kaxighet. Han är orädd och sticker gärna ut hakan, men värnar också om traditioner, älskar Svenskt tenn och klassisk inredning.
– Ju äldre jag blir, desto mer gillar jag traditioner både när det gäller hur jag vill ha det hemma och när det gäller min matlagning. Vackra saker och riktigt bra råvaror, det är min grej.
– Här blir vi kvar. Jag hatar att flytta, de får bära ut mig härifrån, säger Johan med emfas. Det är klart att vi kan sakna naturen, men då åker vi till vårt sommarhus i norra skärgården. Huset ligger på en naturtomt, och du kommer bara dit med båt. Vi älskar att hänga där.
Sommarhuset är ritat av Thomas Sandell och tomten köptes ungefär samtidigt som våningen. Det har varit ett rätt hysteriskt tempo för Johan de senaste åren med bostadsköp, husbygge, bröllop, nya samarbeten och två krogar att styra.
– Nu när alla bitar fallit på plats inser jag att jag var bra nära att gå in i väggen, jag kör liksom alltid ända in i kaklet. Då är det skönt att jag känner att vi har hittat hem här, vi trivs verkligen i kvarteren.
– Vi gillar att promenera på Djurgården, gärna längs kanalen. Och så fikar vi på Tösses på Karlavägen, som drivs av en nära vän till mig, Mattias Ljungberg. Det är ett riktigt kondis och min fru älskar det söta. Det blir kaffe och vaniljhjärta efter vår promenad.
Johan har ett stort klädintresse, men inte alltid så mycket tid att handla nytt. Då är det perfekt att gå till en herrekipering med personlig service. På Birger Jarlsgatan 58 i Stockholm ligger sedan 1949 just ett sådant etablissemang, Hans Allde herrekipering.
Numera arbetar Hans son Lars här med en stab av säljare och sömmerskor.
– Det känns lite som att komma hem när jag är här, jag går hit några gånger per år och kommer ut med en ny garderob. Jag gillar att det är så familjärt.
Birgitta Watz är en grym keramiker, hennes fat förhöjer upplevelsen
Att driva krog handlar förstås inte bara om mat, det handlar om hela upplevelsen. Från val av leverantörer, till servicen i matsalen och vad du använder för porslin på bordet.
– När vi tog över Roffes 2003 köpte vi alla tallrikar på loppis. Men så åkte jag med min kompis Joel Wåreus till hans mammas studio i Värtahamnen. Och, vänta nu, här fanns ju världens finaste keramik. Birgitta Watz är en helt grym keramiker och professor i konst och design, och numera är hon som förhöjer upplevelsen, säger Johan.
Om han själv får välja krog, vilket han naturligtvis får, går han gärna till anrika Operabaren. I Operans hus har det drivits krog sedan det stod klart 1895. I hörnet där Operabaren ligger, med vy ut mot Kungsträdgården, låg först Silvanders herrekipering. Men sedan 1905 ligger här ett vattenhål som älskats i generationer. Källarmästare är Johans lillebror, Ludvig Jureskog.
– När jag blir gubbe vill jag ha ett stående bord här på lördagar, säger Johan med ett skratt. Tiden står liksom stilla här och det är en fantastisk miljö, ett värdskap i sann wretmansk anda med vällagad husmanskost. I vår familj äter vi dessutom julbord på Operakällaren här intill varje julafton.
Vad var det vi sa? En man som älskar traditioner!
Ur Sköna hem nr 4, 2018
LÄS MER:
Roy Fares – Mr Cake himself – öppnar dörren till sitt sekelskifteshem
Se hur Antikrundans konstexpert Claes Moser vågar hänga sina tavelskatter
Välkommen hem till Amelia Adamos vackra (men något kontroversiella) Dalarövilla
