Klassisk Östermalmsvåning med personligt utvalda detaljer och kreativ lekfullhet

Blåvitt porslin, tennföremål, keramik, böcker och litografier, i detta inspirerande hem möts mängder av fynd från loppisar och auktioner. Samlade med passion och känsla för tingens magi.

Bordell-lamporna lättar upp och för in lite humor i inredningen

Fornasettis molntapet Nuvolette, Cole & son, blåser upp hallen. Byrå och spegel  i rokokostil, stolarna är antika, sen-empire, omklädda i svart tageltyg. Tamburmajoren är köpt på auktion. Observera tallriken uppe till vänster, Sven Johanssons Rätt mat hela dan för Gustavsberg, 1970-tal.

hall_skona_hem

Kakelugnen i vardagsrummet med rar sekelskiftesdekor. På spiselkransen två ärvda ljusstakar, en fransk 1800-talsklocka och en skulptur av Mari Koort. Under, två litografiska blad med labyrinter, från 1976, och två stolar  i gustaviansk stil, klädda i tyg från Sonia Rykiel.

kakelugn_skona_hem

Fjorton stolar ryms runt matbordet, en engelsk stilmöbel som lackats om. Sitsarna är nyklädda med tyg i färg som anpassades till den stora orientmattan, en persisk kashmar. Ikeas Billyhyllor har försetts med glasdörrar från varuhusets köksskåp.

LÄS OCKSÅ: Enklaste sättet att göra din Billy-bokhylla oväntat elegant

matplats_skona_hem

William Morris klassiska Willow bough slingrar rofyllt längs sovrumsväggarna. Svartmålad sängstomme ur Ikeas Stockholmsserie, överkast från Lexington, stora kuddar, Oscar & Clothilde, ärvda småkuddar  rån sent 70-tal. Kopparstick av Piranesi, sänglampor, Svenskt tenn. På 1800-talsbordet står  Surrevaser, Wilhelm Kåges 40-talskeramik. Vid väggen två karljohanstolar, på golvet en bochara.

sovrum_skona_hem

Skåpet från 40-talet är nytapetserat med bilder ur planschverket Suecia antiqua et hodierna. Ovanpå bilder på familjen och en äldre grön kruka från Höganäs porslinsfabrik. I fönstret en fjäderlampskärm från Kamela på fot från Oscar & Clothilde.

tapetsera_skap_skona_hem

Två ärvda stolar  har försetts med ny klädsel, Le zebre från Brunschwig & fils. På bordet står en urna med ränder i guld , båda fyndade på loppis i Bordeaux, och ett klot av Ann-Britt Haglund. Litografi signerad Peter Paul.

vardagsrum_skona_hem

Soffgrupp med knallrosa fåtöljer av Josef Frank och Miosoffa kring det danska teakbordet, antik fotpall med nytt tyg från Walles & Walles, allt på en matta från samma firma. Keramiskt klot av Ann-Britt Haglund, kuddar från Svenskt tenn, Lisa Bengtsson, Emma Fällman och Ralph Lauren. Färgfotografi av duon Aorta och litografi av Lennart Rodhe.

vardagsrum_skona_hem2

I en jugendfastighet vid en stor gata mitt i Stockholm, på gränsen mellan Östermalm och Vasastan, bor familjen Runbäck. Huset från 1905 ritades av Dorph & Höög, ett arkitektkontor som vid tiden kring sekelskiftet producerade ritningar till över 200 byggnader, främst på Södermalm och i Vasastan i centrala Stockholm. Och innanför hallen öppnar sig 170 kvadratmeter bostadsyta fördelade på 5 rum och kök.

I samband med att Görel och Johan Runbäck för tre år sedan flyttade in lät de renovera alla ytskikt. Elledningar frästes in, en innervägg, rest på 70-talet och som delade av matsalen, monterades ner och väggarna målades och tapetserades.

I vardagsrum och matsal samspelar ljusgrått med ikatmönstrade hissgardiner, i sovrummet dominerar William Morris mjuka bladslinga Willow bough, medan hallen lyser gulgrön tillsammans med Piero Fornasettis dramatiska molntapet Nuvolette.

Sedan flytten har sönerna tillkommit, två förskolepojkar som båda älskar att springa i den 12 meter långa korridoren och sparka boll. Fast bollen har föräldrarna nu tillfälligt fått gömma undan sedan skotten började tangera tavlor och porslin.

När Sköna hem kommer på besök är pojkarna utlånade till mor- och farföräldrar så vid soffbordet där vi sitter står kaffekopparna tryggt kvar.

Johans intresse för gamla föremål har funnits med sedan barnsben. Pappa är arkitekt och i barndomshemmet fanns ett intresse för färg och form. Morfar och mormor tog ofta med honom på museer och antikmässor. I tonåren inleddes de egna besöken i antikaffärer och på loppisar. Under skolåren och studieåren till civilekonom, arbetade han extra på Bukowskis. Det blev hela tio år.

I dag arbetar han på ett stort byggbolag, och Görel på ett läkemedelsföretag. 30-talets Argenta, Wilhelm Kåges grönglaserade keramikserie med silverdekor, var det första Johan började samla.

– Det började med en miniatyrvas jag fick av mormor. Sedan var jag fast. Men i dag samlar vi inte på något särskilt, vi köper det vi tycker om, berättar han.

– Vi och vi, invänder Görel med ett leende. Du samlar ju på allt – och är verkligen bra på att hitta fina saker. Jag har aldrig levt med så fina saker som nu, har Johan varit inne på en loppis kommer han alltid ut med något!

Paret skrattar, gnabbas och funderar kring sina olika relationer till inredning.

– Johan ser alltid till utseendet i första hand, medan jag ser till funktionen.

– Ja, vad har man den här saken till? Det är inte så viktigt alltid, och ibland får jag hitta på ett användningsområde i efterhand.

Men också Görel poängterar sitt intresse för ”fina saker”, även om hon inte är lika hängiven som sin man. Och inte känslomässigt bunden till saker, som Johan är.

– Jag påverkar mer genom mitt färgval och är nog lite djärvare, säger hon. Som exempelvis de knallrosa fåtöljerna jag såg till att vi gav oss själva som inflyttningspresent.

Eller ”bordell-lamporna”, som vi kallar de två fjäderlamporna, de lättar upp och för in lite humor i inredningen.

Det pratas ofta om ”personlig inredning”, men det som visas är inte sällan ”samma typ av annorlunda saker”.

Hemma hos familjen Runbäck slås man däremot av den rika blandningen av välvalda föremål som inte köpts och fyndats för att i första hand passa med varandra, eller vara exponenter i en särskild stil eller trend – utan för att de har en utstrålning i sig. Saker som någon av dem, oftast Johan, förälskat sig i.

– Jag försöker ändå köpa föremål som följer en röd tråd, funderar han. Men den röda tråden är nog mest i min smak, det är den som förenar. Så i den bemärkelsen hoppas jag att föremålen gifter sig bra med varandra.

I lägenheten samsas fyndade stilmöbler med svenskt tenn, Ikea och Mio. Här står en skulptural Mats Theselius-fåtölj, och en hel del arvegods.

– Uppgradering 2.0, säger Görel om några äldre stolars förvandling med zebratyg och Missoniränder. De olika föremålen – det blåvita porslinet, Argentakeramiken, tennobjekten, keramikkloten, konsten på väggarna, böckerna etc – de flesta berör också,  vid sidan om, för sin skönhet eller möjliga funktion.

De är, konstaterar vi vid kaffebordet, kopplade till minnen. De slår an något inom oss, och kanske är det just i detta som tingen utan funktion får sin betydelse – fyller en funktion.

Ofta är objekten också berättelser om resor. Sakerna som följde med hem från Japan där Görel bodde i flera år, den knasiga halvmeterhöga blåprickiga porslinstomten som Johan hade i knäet på flyget hem från bröllopsresan till Rom.

En del föremål är också presenter som paret fått, som alla blåvita kuddar de samlar på. En blåvit kudde står alltid högt upp på julklappslistan.

Arr: Charlotte Pettersson Text: Dan Gordan Foto: Pernilla Hed