Bohemiskt hem med smak av Marocko

Stolta pelare, underbara marockanska golv och en och annan sänghimmel.
Njut av ett bohemiskt hem med smak av ett hett Marocko.

Hallgolvet är som alla rum i huset av så kallad hydraulisk mosaik, bestående av en mängd små sammanfogade bitar. Takkrona från Alexandria och sideboard i teak från Mueble Colonial.

Extrabred teaksäng med sänghimmel. Sängkläderna i sidensatin är från Zara home och gardin och sänghimmel är uppsydda hos Angela Syrovatkova i Barcelona.

 

Möblerna i teak är från Mueble Colonial i Barcelona. Hängsoffan, antik från Rajastan. Lampor från Marrakech och matta från marknaden Los Encantes i Barcelona.

 

Svenska Klea Levin kom till Barcelona 1995 för att jobba som fotomodell. På den tiden var staden mindre städad, mer genuin och ännu ingen tummelplats för världens trendsättare – och Klea föll pladask för atmosfären. Snart lastade hon sitt pick och pack på en lastbil och flyttade ner permanent. Ensam med sin greyhound.
– Det var lite äventyrligt, jag kände inte så många här då. Men 1996 träffade jag min man Roberto på hans diskotek. Och han var lika hundtokig som jag. Då hade jag nio greyhoundvalpar hemma i lägenheten och hyresvärden hotade att slänga ut mig. Roberto ryckte in och byggde en kennel åt mig på sin gård utanför stan. Inte bara för hundarnas skull, tror jag. Det gick som det gick, inom fyra år hade vi tre barn!

Nikita, Bianca och Luke är 15, 14 och 11 år i dag. När familjen flyttade in i sitt ”palacete” i Barcelona, var barnen små och huset så förfallet, att vem som helst skulle ha dragit öronen åt sig. Inte Klea. Första halvåret levde familjen utan riktigt kök och badrum. Det lilla palatset, en så kallad spanskarabisk villa på 500 kvm i fyra våningar, eldades med kol, saknade varmvatten och det antika köket låg i källaren.
– Först hade vi tänkt hoppa på en ännu större utmaning. Vi hade köpt ett hus mitt i stan, ett riktigt ruckel som vi skulle bygga om från scratch i marockansk stil. Vi är inte bara tokiga i hundar utan också i allt marockanskt. Men vi hade bara hunnit börja när grannarna stämde oss. Här skulle det inte byggas några arabiska pelare och valv! Vi insåg att rättsprocessen skulle ta evigheter, och började leta efter ett nytt hus. Det var så vi hamnade här.
Villan byggdes kring förra sekelskiftet av en marockansk sultan (och bigamist) i Barcelonas ”uptown” vid Tibidabo-berget, med den berömda kyrkan Temple de Sagrat Cor och nöjesparken som överblickar hela bukten nedanför. Här finns mera natur och renare luft, ändå tar det bara tio minuter med lokaltåget ner till Plaça Catalunya.

– När vi såg annonsen sa jag att det såg alldeles för fint och dyrt ut. Det mesta av inventarierna var kvar från tidigare ägare, och huset kändes mörkt och ganska deppigt. Men i biblioteket hittade jag några böcker på svenska. Det visade sig att Signe Larsson, en släkting till konstnären Carl Larsson, hade bott här på 40-talet. Och när vi stod uppe på terrassen lyfte en flock med småpapegojor från palmerna på tomten. Wow, jag som älskar fåglar! Jag tänkte att det måste vara ett tecken på att vi hittat rätt.
– Vi lämnade ett bud, som antogs! Det var mest företag som tittat på huset, och eftersom det var k-märkt var det svårt att bygga om. Men för en familj skulle det funka.

Där tidigare ägare satt igen dörrar och valv öppnade Klea och Roberto i stället upp. Köket som låg i källaren och hade marmorhandfat och svalrum flyttades upp till en salong. Och badrummet renoverades till ursprunglig stil och återfick sin gamla takhöjd på fyra meter.
– Vi köpte mycket byggmaterial och inredning från Marocko precis som den första ägaren, sultanen, och tog hit hela containrar från Marrakech.
Sedan fyra år har även familjen vuxit, med Shawu, 8 år, adopterad från Kina. När Shawu kom bestämde storebror Luke att brödernas rum skulle bryta mot allt det marockanska och bli kinesiskt, så att lillebror skulle känna sig hemma.

Fotomodellen som gick estetisk linje på gymnasiet och gillade att möblera om i föräldrarnas villa i Mälarhöjden kan nu titulera sig inredare.  
– Jag har inte bara inrett hus utan också diskon, barer och restauranger – som är vårt levebröd. Just nu åker jag fram och tillbaka mellan Barcelona och Tarragona där vi bygger upp ett nytt ställe. Men diskoteket Otto Zutz i Barcelona är vårt största och mest kända.

Publicerad i Sköna hem nr 3, 2013.