Malin Wollin går på husvisning

Det är först vid tredje huset man hittar hem sägs det visst, så Malin Wollin går på husvisningar – och det går väl sådär…

Annonsen laddas.

Vi går på husvisningar.

Jag säger vi, jag menar jag.

Jag går, ibland får jag med Joachim. Men då är det bäst att jag tar honom på en bra dag, en glad dag, en dag då allt är möjligt.

Oftast går jag ensam från rum till rum i blå plasthossor på fötterna och prospekt i hand och tänker ”Det här går inte Joachim med på om så hela jorden stod i brand och vi kunde släcka den genom att köpa just det här huset”.

Varför tittar jag på hus? Varför håller jag på?

Vi har ett 125+125 kvadratmeter stort hus, vi har rum till alla barnen, vi har nära till skogen, till stan, till affär och skola och snabbmat och förskola och apotek och till och med IKEA. Det är billigt och vi har gjort det fint, nu har vi ju till och med vår drömaltan!

Så var är problemet?

Jo, ni förstår, vi har bott här i snart tolv år, jag var 25 år (ett litet flickebarn!) när vi köpte huset. Jag har läst att det är först vid det tredje huset man hittar rätt. Vi har två hus kvar innan vi är hemma.

Och tänk om det finns ett hus som står och väntar på oss därute någonstans. Ett hus med en elak familj som inte älskar huset som huset är. Ett hus med ett gammalt badrum täckt av mörkgrönt blankt kakel. Ett badrum som hör hur familjen pratar om pengarna de sparar till ett nytt badrum, ett med vitt matt kakel som är tjugo gånger trettio centimeter. Badrummet gråter från en droppande kran.

Så jag går på visningar. Jag kan inte leva med att ett badrum far illa.

Och ni skulle se de husen jag har tittat på. Ren sextiotalsporr. Stora fönsterpartier, originaldörrar med sidoglas, köksluckor i teak, stengolv i hallen och mörka badrum.

Häromdagen gick vi på visning i ett hus som ligger mittemellan två av mina älsklingspersoner i hela världen. Mäklaren utbrast ”Äntligen Malin!”

Jag gick runt i alla rummen, tänkte bort möblerna, beundrade badrummet med blankt grönt kakel och takfönster(!), fantiserade om att vakna på morgonen och tassa runt här. Är det hemma?

När jag gått två varv stod jag återigen ansikte mot ansikte med mäklaren.

”Nej, vårt hus är bättre”

”Det är det INTE”

Och det kanske han har rätt i. Det är ju bara ett himla radhus som inte är något sepciellt.

Och ändå.

Stor hall, tre toaletter, kök med stor matplats, öppet, fem sovrum.

Jag har blivit tjejen som inte går att para ihop med någon.

”Men han har ju alla rätt! Välutbildad, snygg, snäll, rolig, smart, bra kompisar, han är galen i dig, barnkär, älskar samma musik som du”

”Men såg du hans hall? Liksom var ska man ställa skorna så att de inte är i vägen?”

Inget hus kan mäta sig med vårt.

Jag har blivit hemmablint förälskad.

Och tre kilometer bort står ett grönt badrum som gick under klubban för 5,8 miljoner och gråter ur kranen.

Malin Wollin

—-

Följ Sköna hem på Facebook så missar du inget!

—-

”Jag vill göra om hos andra”

Om den fina konsten att manipulera sig till en walk-in-closet

”Jag har blivit crazy växt-lady med licens att vårda”

”Hur svårt kan det vara att välja färg – egentligen?”

”Visa mig din hall och jag ska säga dig vem du är”

”Jag litar inte på en stol man inte kan sitta naken på”

Malin Wollin om sitt knep för att älska sin trädgård som den är

”Våttorkar inte alla sina lister med pekfingertrasa”

”Om att måla hallen i hashtagfärgen #tantjohannasgröna”

”Om att vara husägare och lägga 17 miljoner på ingenting”

”Påskpyntsfasa och det stora snödroppsmysteriet”

”Jag vill vinna myrornas krig”

”Om inte det här var lyx så visste jag inte vad lyx var”

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 1

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 2

”Jag borde sagt nej”– en krönika i tre delar – del 3

Om varför Malin Wollin föredrar 27 kvm på Ikea framför 250 kvm eget hus

Jag har extremt starka aversioner mot julpynt

Om spänningen i att vara fönstergluttare

Om den svåra konsten att försöka ”slänga en filt på sängen”

Jag ska visa dig jordens undergång – den härjar just här just nu

Hur man rakettapetserar på en timme blankt

Jag har ingått en pakt med kungen av murr