Malin Wollin: ”Jag hör hur han googlar stor + ful + soffa + många personer”

Malin vill ha en soffa som är snygg. Joachim vill ha en soffa som är praktisk. Ja, så är inredningsbråket igång….

Annonsen laddas.

Vi bråkar.

Igen.

Orsaker till separationer kan vara många, till de vanligaste räknas otrohet, kärlek som dör eller extrem sömnbrist.

Om vi någonsin separerar så är jag säker på att det kommer handla om ett bord eller en hylla. Eller möjligen kakel.

Ibland när vi bråkar om möbler kan jag zooma ut och stänga av ljudet på Joachims mun i mitt huvud. Jag betraktar honom som en TV satt på mute och tänker ”Vem är detta som pratar och varför är det så viktigt för honom att jag sitter fult?”

Så vi bråkar.

Igen.

I centrum: En soffa.

Närmare bestämt en soffa på landet.

En soffa som ska stå i vårt lilla vardagsrum i huset på landet.

Den vi har nu älskar jag. Det gjorde tyvärr även övervintrande möss som hittade övergivna chipssmulor och åt upp dem på samma sätt som barnen äter upp chips: halva soffan följer med.

Den där soffan har ett stort affektionsvärde. Under mina barndomsår var den en extrasäng till övernattande gäster. När jag var tonåring och fick ta över gillestugan var den min hängsoffa. Och nu har den efter många år fått bli TV-soffa för min egen familj.

Soffan hade min pappa med sig in i hans och mammas förhållande för fyrtio år sedan. Den är helt rak och enkel och anspråkslös. Och nu alltså även uppäten.

Plötsligt ser Joachim sin chans, nu måste vi ju ha en ny soffa, han behöver inte säga att den ska bort därför att han tycker att den är ful utan därför att den redan har dinerats och ligger utspridd över huset i form av små hårda bajskorvar.

Premisserna är som premisserna alltid är:

Jag vill ha en soffa som är snygg.

Joachim vill ha en soffa som är praktisk.

Så många gånger som jag har gett upp för ”vad som är bäst för barnen”. Inte den här gången, jag svär på musbajset.

Jag släpper inte en ful möbel till över tröskeln, glöm det.

Eller så här: jag släpper inte en enda pryl som jag inte älskar på grund av extrem snygghet.

THOU SHALL NOT JÄVLA PASS.

Livet är för kort för möbler som man inte älskar.

Joachim vill ha en stor soffa, jag vet ju det. En som alla får plats i. Alla sex.

”Rummet är för litet” säger jag.

”Men om vi tar bort tjock-TV:n och sätter upp en liten platt-TV så får vi mer utrymme”

”Det är som att säga att om vi plockar upp en musbajs så får vi mer golvyta, det kommer inte göra någon skillnad”

”Johoho-då”

Vi tar en paus. Jag kan höra hur han googlar stor+ful+soffa+många personer.

Själv gräver jag guld på Instagram. Sammet! Färg! Läckra ben!

Det är februari nu. Om ett par månader ska vi sitta framför en liten platt-TV och ha det bra.

I en ny soffa som ska vara stor, snygg, praktisk, estetisk, skön, vacker, enorm och ljuv.

Ny soffa.

The struggle is real.

Malin Wollin

—-

Malin Wollin om att köpa inredning utan att ha ”bestämt” med Joachim

Malin Wollin –”Nyår är och har alltid varit en överskattad tillställning”

Malin Wollin – ”Det är helheten jag är besatt av”

Malin Wollin: ”Men vad i hela friden har jag på väggen?”

Malin Wollin: ”Barn har förskräcklig smak”

Malin Wollin går på husvisning

”Jag vill göra om hos andra”

Om den fina konsten att manipulera sig till en walk-in-closet

”Jag har blivit crazy växt-lady med licens att vårda”

”Hur svårt kan det vara att välja färg – egentligen?”

”Visa mig din hall och jag ska säga dig vem du är”

”Jag litar inte på en stol man inte kan sitta naken på”

Malin Wollin om sitt knep för att älska sin trädgård som den är

”Våttorkar inte alla sina lister med pekfingertrasa”

”Om att måla hallen i hashtagfärgen #tantjohannasgröna”

”Om att vara husägare och lägga 17 miljoner på ingenting”

”Påskpyntsfasa och det stora snödroppsmysteriet”