Malin Wollin om att köpa inredning utan att ha ”bestämt med Joachim”

Det ringer på dörren och det vankas möbelleverans. En leverans som bara Malin Wollin har koll på…. oops…

Annonsen laddas.

Det är en torsdag kväll i början av januari när det ringer på dörren.

”JAG ÖPPNAR!” vrålar ingen eftersom i vårt hus är det ingen som tycker om att öppna dörrar eller svara i telefonen. Vi vill gärna bli störda och påhälsade, det är inte det, vi vill helst bara att folk kommer in på egen hand och svarar sig själva i telefonen.

Vi är lite bizibizi förstår ni.

Det ringer på dörren och det är en konstig tid. Vem kommer hit klockan 18 en vardag? Ska vi ha parmiddag som vi har glömt?

Efter en stund går Joachim mot hallen. Han är alltid den som ger upp först. Jag kan sitta kvar tills batterierna i ringklockan börjar brinna.

Joachim öppnar dörren och jag kan höra från min soffplats i vardagsrummet att det står en vuxen man på andra sidan.

”Det var leverans av säng här!”

Satan satan satan.

”Det tror jag inte” säger Joachim.

Jag måste gå dit. Jag kan inte blunda bort det här.

”Det är rätt, det är vi som ska ha sängen” säger jag och tar i hand.

Kvickare än musen säger pip blir Joachim sur och avlägsnar sig från platsen.

Åh det kommer bli så tröttsamt svårt att sudda bort den bitterhet han har kladdat ner sig med nu.

Jag har beställt en säng till ett av barnen utan att ha ”bestämt med Joachim”.

Tillsammans med en man i snickarbyxor bär jag ner hundra kilo svart stålram i källaren.

När dörren stängs känner jag hur kallt det är i huset. Det är Joachims avståndstagande som kyler ner tillvaron.

”Jag frågade ju om vi kunde köpa den där sängen”

”Jag sa inte ja”

”Men du sa inte nej”

”Så det är det som gäller? Att när man inte säger nej så är det ett ja?”

HERREGUD NEJ, bara när det gäller saker JAG vill ha, aldrig åt det andra hållet, tänker jag livrädd för mig själv.

”Den är så himla fin, helt gammal och snygg, den kanske kommer från en barnavdelning på ett sjukhus på artonhundratalet” (För alla drömmer ju om ett barnrum som andas ”I en sal på lasarettet)

”Har du mätt i rummet så att du vet att den får plats?”

”Har jag mätt? Det är klart att jag har mätt” säger jag eftersom ögonmått också är ett mått.

Joachim byter om under tystnad, jag kan höra hans av ilska sammanpressade läppar. Han klär sig i blå tröja och underställ, han ska på himla fotbollsträning.

Innerst inne vill jag inte diskutera det här vuxet. Jag vill ropa ut att han ska vara glad att jag är så företagsam som hittar och köper vackra sängar på nätet. Jag vill att han ska vara glad att han har någon att dela livet med överhuvudtaget. Vet han hur många ensamhushåll det finns i det här landet?

Men så tänker jag att jag ändå ska skicka iväg honom med något positivt så att han får en snygg bild i huvudet.

”Men du, tänk så fint det blir sen när jag har målat om väggarna”

”MÅLA OM?”

Malin Wollin

—-

Malin Wollin –”Nyår är och har alltid varit en överskattad tillställning”

Malin Wollin – ”Det är helheten jag är besatt av”

Malin Wollin: ”Men vad i hela friden har jag på väggen?”

Malin Wollin: ”Barn har förskräcklig smak”

Malin Wollin går på husvisning

”Jag vill göra om hos andra”

Om den fina konsten att manipulera sig till en walk-in-closet

”Jag har blivit crazy växt-lady med licens att vårda”

”Hur svårt kan det vara att välja färg – egentligen?”

”Visa mig din hall och jag ska säga dig vem du är”

”Jag litar inte på en stol man inte kan sitta naken på”

Malin Wollin om sitt knep för att älska sin trädgård som den är

”Våttorkar inte alla sina lister med pekfingertrasa”

”Om att måla hallen i hashtagfärgen #tantjohannasgröna”

”Om att vara husägare och lägga 17 miljoner på ingenting”

”Påskpyntsfasa och det stora snödroppsmysteriet”

”Jag vill vinna myrornas krig”

”Om inte det här var lyx så visste jag inte vad lyx var”

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 1

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 2

”Jag borde sagt nej”– en krönika i tre delar – del 3

Om varför Malin Wollin föredrar 27 kvm på Ikea framför 250 kvm eget hus

Jag har extremt starka aversioner mot julpynt

Om spänningen i att vara fönstergluttare

Om den svåra konsten att försöka ”slänga en filt på sängen”

Jag ska visa dig jordens undergång – den härjar just här just nu

Hur man rakettapetserar på en timme blankt

Jag har ingått en pakt med kungen av murr