Malin Wollin har tapetpanik kan man lugnt säga. Så mycket inspiration – och så många val, som gjort för att det blir ... ingenting?

malin wollin

Jag måste tapetsera sovrummet i sommarhuset.

Eller, jag måste ju inte. Inte på samma sätt som jag måste ha ett golv för att inte ramla ner till våningen under. Inte på samma sätt som jag måste äta mat, andas luft och betala räkningar. Men lite grann måste.

För den gamla tapeten, från 1961, är så väldigt solblekt. Den är fantastiskt fin och helst skulle jag bara vilja lägga ett krispigt instagramfilter över den för att göra den skarp som för 55 år sedan. Men den är gulnad och ledsam och ber om att bli betäckt.

Redan för tre år sedan bestämde jag mig för att tapetsera om och drog därför ut alla skruvar och spikar, filade ner alla skavanker, förberedde. Så tapeten är alltså solblekt, söndersandpapprad och fullständigt redo för tapetsering. Väggarna är ruggade och förväntansfulla. Jag har till och med köpt lim och roller och ställt fram.

Men vad ska tapeten föreställa? Vad vill jag att sovrumsväggarna ska säga om mig?

Är jag klassisk och Lexington? Är jag trendkänslig och lyckas välja en tapet som alla sedan vill ha? Är jag oängslig och hittar något coolt som ingen annan än jag gillar men som jag ändå blir respekterad för eftersom det är min egen unika stil? Är jag instagrammig och väljer något som alla de coola kidsen har på Instagram exakt just nu utan att jag ens vet om det?

Jag vet inte. Jag vet bara att jag plötsligt känner mig väldigt jag-svag.

Jag borde väl ha något blommigt. Jag menar, ett rött trähus som är ett sommarhus på landet, självklart ska det vara romantiskt grönskande. Men inte vräkromantiskt som Tricia Guild, det passar bättre i en lägenhet i London.

Sandbergs Liljekonvalj har jag sneglat på sedan den introducerades. Den är väldigt fin och   värdigt tidlös men så läste jag att den är tillverkad till Prins Daniels ära och jag är ju republikan. Jag kan inte ha en kunglig tapet, där drar jag gränsen.

Emma von Brömssen har gjort en ljuvlig tapet med dansande tranor. Jag skulle älska att vakna till dancing crane i blått. Men med en takhöjd om 2,20, har vi tillräckligt med vägg för att göra den rättvisa? Jag vet inte jag.

Kanske skulle vi ha något coolt för att kontrastera till husets ålder? Ska vi harmonisera med digniteten eller vara respektlösa?

William Morris Willow bough har jag drömt om i många år. Den är snygg, läcker, retro, tidlös. Den har allt. Den får det bli!

Eller?

Tänk om jag bara vill ha den därför att rätt människor på Instagram har den.

DAMN YOU INSTAGRAM.

All denna inspiration som ger så mycket men som hämmar ännu mer.

En känsla smyger sig på.

Jag tror att det blir ännu en sommar med ruggade väggar och en hink tapetlim på golvet.

Malin Wollin

—-

Malin Wollin: Bråket om soffan – del 2 – den rafflande upplösningen!

Malin Wollin avhandlar fotokonst ur ett politiskt (och naket) perspektiv

Malin Wollin: ”Så stora planer – så lite tid (om vad man hinner på ett lov)

Malin Wollin: ”Jag hör hur han googlar stor + ful + soffa + många personer

Malin Wollin om att köpa inredning utan att ha ”bestämt” med Joachim

Malin Wollin –”Nyår är och har alltid varit en överskattad tillställning”

Malin Wollin – ”Det är helheten jag är besatt av”

Malin Wollin: ”Men vad i hela friden har jag på väggen?”

Malin Wollin: ”Barn har förskräcklig smak”

Malin Wollin går på husvisning

”Jag vill göra om hos andra”

Om den fina konsten att manipulera sig till en walk-in-closet

”Jag har blivit crazy växt-lady med licens att vårda”

”Hur svårt kan det vara att välja färg – egentligen?”

”Visa mig din hall och jag ska säga dig vem du är”

”Jag litar inte på en stol man inte kan sitta naken på”

Malin Wollin om sitt knep för att älska sin trädgård som den är

”Våttorkar inte alla sina lister med pekfingertrasa”

”Om att måla hallen i hashtagfärgen #tantjohannasgröna”

”Om att vara husägare och lägga 17 miljoner på ingenting”

”Påskpyntsfasa och det stora snödroppsmysteriet”

”Jag vill vinna myrornas krig”

”Om inte det här var lyx så visste jag inte vad lyx var”

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 1

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 2

”Jag borde sagt nej”– en krönika i tre delar – del 3

Om varför Malin Wollin föredrar 27 kvm på Ikea framför 250 kvm eget hus

Jag har extremt starka aversioner mot julpynt

Om spänningen i att vara fönstergluttare

Om den svåra konsten att försöka ”slänga en filt på sängen”

Jag ska visa dig jordens undergång – den härjar just här just nu

Hur man rakettapetserar på en timme blankt

Jag har ingått en pakt med kungen av murr

 

 

 

 

 

NUVARANDE Malin Wollin: Om när ett tapetval gör en jag-svag
NÄSTA Compact living – 10 smarta tips för trångbodda