Malin Wollin om populära blomman som (egentligen) ser ut som ett rosa apkön

malin wollin krönika sköna hem

Jasmina och jag hade ätit en god lunch på ett fräsigt uteställe. Vi hoppade in i bilen och hade lite halvbråttom hem till henne eftersom jag skulle göra en radiointervju över telefon.

”Kan vi bara stanna till vid blomsteraffären?” frågade Jasmina och försvann ut genom passagerardörren.

Jag orkade inte följa med utan satt kvar, höjde P1 och tog selfies på mig själv och min nyklippta lugg. De blev mycket bra och den bästa hamnade på Instagram under ett läckert filter.

Jasmina är så cool, hon bor i stan i en lägenhet att dö för. Hon köper blommor i en liten butik som ser parisisk ut på utsidan. Ni vet, på Rue de la Fleur och sedan kommer man ut med famnen full och efter det köper man en baguette och åker hem för att bryta bröd med alla sina härliga vänner som pratar för högt och röker från den franska balkongen.

Jag bor i ett radhus i Radhusköping och köper blommor på Blomsterlandet med kundvagn tillsammans med pensionärspar som köper fuchsia och primula. Hot as hell är det inte.

Jasmina hoppar in i bilen precis innan jag ska sms:a syrligt och fråga om de var tvungna att odla blommorna innan hon fick köpa dem.

Med sig ut ur butiken har hon manlig bärhjälp, som den citykvinna hon är. Jag tror att mannen jobbar med blommor men han var bara en kund som behövde en sekund för att bli förälskad i Jasmina och bära hennes tunga saker tills hans kropp går sönder.

Tre stora kassar med vackra växter att klä Jasminas stora fönster och spatiösa trägolv trycks in i bilen. När vi ser att inget grönt sticker ut kör vi hem.

Mårten, Jasminas man, säger ingenting om växtligheten som håller på att ta lägenheten i våldsam besittning. Jasmina står överst på den gröna vågen och Mårten vågar inte gå i polemik.

Jag förstår honom. Den som älskar växter har alltid rätt.

Ovanpå ett gammalt vitrinskåp står redan fem stora krukor med yviga gröna blad åt alla väderstreck. Men Jasmina är övertygad om att det finns mer plats.

Upp på en stol klättrar hon och utför sedan livsfarligt moment när stor kruka ska bäras över huvudet och tryckas in i klorofyllmyllret.

Och det går.

Hon kliver ner från stolen, backar ett par steg och beundrar sin stora nya blomma som var dyr som botaniskt snusk. Rosenskärm heter den. De stora blommorna hänger ner som väldiga rosa-röda munnar.

Mårten kliver in i rummet.

”De ser ut som babianfittor”

Jasmina flämtar. Hon tittar först på mig, sedan på Mårten, sedan på blomman.

Blommorna ser verkligen ut som … rosa apkön.

”MÅRTEN! Nu har du förstört blomman för mig!

Men det är försent. Blomman är besudlad. Det enda vi kan se nu är en gynekologisk undersökning av primat.

Jasmina hänger med huvudet. Hon kommer aldrig älska den där blomman igen.

Och jag kommer aldrig se på en babian på samma sätt.

Malin Wollin

—-

Malin Wollin: ”Dumheter är drivkraften som håller mig kvar i själva livslusten”

Malin Wollin: Dagens rika bor så fult

Malin Wollin: Om Babblarnas (ofrivilliga) inverkan på inredning

Malin Wollin: När ett tapetval gör en jag-svag

Malin Wollin: Bråket om soffan – del 2 – den rafflande upplösningen!

Malin Wollin avhandlar fotokonst ur ett politiskt (och naket) perspektiv

Malin Wollin: ”Så stora planer – så lite tid (om vad man hinner på ett lov)

Malin Wollin: ”Jag hör hur han googlar stor + ful + soffa + många personer

Malin Wollin om att köpa inredning utan att ha ”bestämt” med Joachim

Malin Wollin –”Nyår är och har alltid varit en överskattad tillställning”

Malin Wollin – ”Det är helheten jag är besatt av”

Malin Wollin: ”Men vad i hela friden har jag på väggen?”

Malin Wollin: ”Barn har förskräcklig smak”

Malin Wollin går på husvisning

”Jag vill göra om hos andra”

Om den fina konsten att manipulera sig till en walk-in-closet

”Jag har blivit crazy växt-lady med licens att vårda”

”Hur svårt kan det vara att välja färg – egentligen?”

”Visa mig din hall och jag ska säga dig vem du är”

”Jag litar inte på en stol man inte kan sitta naken på”

Malin Wollin om sitt knep för att älska sin trädgård som den är

”Våttorkar inte alla sina lister med pekfingertrasa”

”Om att måla hallen i hashtagfärgen #tantjohannasgröna”

”Om att vara husägare och lägga 17 miljoner på ingenting”

”Påskpyntsfasa och det stora snödroppsmysteriet”

”Jag vill vinna myrornas krig”

”Om inte det här var lyx så visste jag inte vad lyx var”

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 1

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 2

”Jag borde sagt nej”– en krönika i tre delar – del 3

Om varför Malin Wollin föredrar 27 kvm på Ikea framför 250 kvm eget hus

Jag har extremt starka aversioner mot julpynt

Om spänningen i att vara fönstergluttare

Om den svåra konsten att försöka ”slänga en filt på sängen”

Jag ska visa dig jordens undergång – den härjar just här just nu

Hur man rakettapetserar på en timme blankt

Jag har ingått en pakt med kungen av murr

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara