Malin Wollin om den fina konsten att manipulera sig till en walk-in-closet

Malin Wollin har garderober från -66 och en byrå med bågnande botten. Nu vill hon ha en, eller allra helst 6 walk-in-closets. Här är hennes tips att få till det.

Jag har aldrig drömt om en walk in closet.

En walk in closet är för människor som antingen är rika som snusk eller har alldeles för många klackaskor som de måste ställa på långa rader i ett eget rum.

Jag är en enkel flicka med enkla vanor och billiga kläder. Jag kan inte blåsa ut ett helt rum och sätta in hyllor bara för att jag har en kaftan från Rodebjer.

Men på samma sätt som lax har gått från finmiddag till varje-dag-lunch i barnfamiljslandet har walk-in-closet gått från Beverly Hills hela vägen till Örkelljunga.

De finns mitt i bland oss, i vanliga villor med med död ljung vid ytterdörren och barnskor i hallen. Rum som har offrats och fyllts med kläder från HM och Kappahl. En del har till och med en avlång sittpuff där jag fantiserar om att de sitter och förföriskt drar upp sina knästrumpor. Varför måste man annars sitta när man klär sig?

I ett vitt trähus byggt 2005 sitter ett trettiofemårigt par i soffan och tittar på Netflix. Hon har något på hjärtat.

”Du, ska vi ha ett tredje barn?”

”ÄR DU INTE KLOK? NU ÄR VI JU ÄNTLIGEN FRIA”

”Okej men då tapetserar jag om extrarummet och sätter upp elfahyllor”

”Men…”

”Heltäckningsmatta ska jag ha också, den ska vara gräddesomhargåttut-vit”

”Men om vi ångrar oss och vill ha ett tredje barn?” (Sagt av ingen man någonsin, men jag klämmer in det för dramaturgins skull)

”Då får de dela rum, barn älskar att dela med sina syskon. Eller så köper vi ett nytt hus”

För man kan ju inte gå tillbaka, eller hur?

Man kan inte ha en walk in-closet och sedan återgå till trånga tråkgarderober.

Joachim tycker att jag klagar. Och det gör jag.

Våra garderober är från byggåret 1966. De rymmer ingenting. Så jag köpte en byrå som bara är min.

Men den byrån är såhär:

Jag behöver ett par trosor, drar upp en baddräkt från 2001. Jag behöver två par likadana strumpor, sticker ner handen och drar upp en trasig strumpa som inte är min samt ett av barnens fotbollsmedaljer.

Jag trycker ner allting med våld och nu är jag ledsen eftersom bottnarna bågnar.

Jag har ändrat mig. Jag vill ha en walk in closet. Nej, jag vill ha sex stycken, en för varje familjemedlem.

Jag vill aldrig komma in i sjuåringens rum och leta rena byxor i rätt storlek och bara hitta ett par flicktrosor i fel storlek.

Jag vill aldrig rusa in i 2,5-åringens rum och leta efter hans nya fina Lindex-tröja och bara hitta en body i storlek 56 som jag har tänkt rama in och gråta till när jag är för gammal för att få fler barn.

Frågan är bara hur jag ska få Joachim att gå med på det här.

*Tänker ondskefulla och manipulativa tankar*

”Joachim? Ska vi inte ha ett femte barn?”

Malin Wollin

—-

Följ Sköna hem på Facebook så missar du inget!

—-

”Jag har blivit crazy växt-lady med licens att vårda”

”Hur svårt kan det vara att välja färg – egentligen?”

”Visa mig din hall och jag ska säga dig vem du är”

”Jag litar inte på en stol man inte kan sitta naken på”

Malin Wollin om sitt knep för att älska sin trädgård som den är

”Våttorkar inte alla sina lister med pekfingertrasa”

”Om att måla hallen i hashtagfärgen #tantjohannasgröna”

”Om att vara husägare och lägga 17 miljoner på ingenting”

”Påskpyntsfasa och det stora snödroppsmysteriet”

”Jag vill vinna myrornas krig”

”Om inte det här var lyx så visste jag inte vad lyx var”

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 1

”Jag borde sagt nej” – en krönika i tre delar – del 2

”Jag borde sagt nej”– en krönika i tre delar – del 3

Om varför Malin Wollin föredrar 27 kvm på Ikea framför 250 kvm eget hus

Jag har extremt starka aversioner mot julpynt

Om spänningen i att vara fönstergluttare

Om den svåra konsten att försöka ”slänga en filt på sängen”

Jag ska visa dig jordens undergång – den härjar just här just nu

Hur man rakettapetserar på en timme blankt

Jag har ingått en pakt med kungen av murr