Skåpet Anno utsett till Årets möbel 2019 av Sköna hem
Lisa Hilland får Sköna hems utmärkelse Årets möbel 2019 för skåpet Anno. Med årsringar i det flätade fanermönstret, berättar möbeln om tidens gång.
Design, säger Lisa Hilland, handlar både om att tolka omgivningen och att våga lyssna inåt och ocensurerat släppa fram vad som kommer. Två ord: lyssna och våga.
Juryns motivering:
”Skåpet Anno landar ett giftermål mellan svensk hantverkstradition och en varm, sensuell, helt samtida form, med raka enkla linjer och en lätthet i uttrycket. Årsringarnas dekorativa flätverk är en visuell påminnelse om tidens gång. Om tålamodet bakom att färdigställa en möbel som långsamt fått växa fram lokalt, från frö till faner till finish. Även insidan bjuder på en välarbetat vacker värme. Ett utsökt skåp förankrat i dåtiden, tillverkat för framtiden.”
– Feel the fear, do it anyway, som en gammal självhjälpsbok heter. Det är som att stå på toppen i slalombacken och vara livrädd. Så kastar man först iväg hjärtat och sedan störtar man efter.
Det Lisa lyssnade efter, och vågade, under det senaste året var att bli sin egen producent. Hon fortsätter samarbeten med både nya och befintliga kontakter, Svenskt tenn, Designhouse Stockholm, Ikea, Orrefors, Gärsnäs, Konsthantverk Tyringe, Gemla med flera. Men parallellt med detta förverkligar Lisa drömmen om ett eget varumärke, Mylhta, där Årets möbel 2019 ingår.
Anno är ett skåp med en vindlande vacker yta, bestående av furufaner som sågats för att visa fram årsringarna och som Lisa pusslat till ett dekorativt flätmönster. Anno – som i år och årsringar, som i tiden som berättar och passerar.
Till det arketypiska mönstret har hon en kär relation och det återkommer i flera av hennes produkter, som i stolen Torso där skinnet i ryggstödet är flätat, och i soffan Bow där det böjda, basade träet överlappar i en bågrörelse.
Medan pappa, mamma och morfar släpade stockar med hästen, lekte jag bland stubbarna
Här och var i skåpets faner syns ett litet kvistmärke. Ett misstag?
– Nej, jag tycker så mycket om de där små hälsningarna från naturen. De finns också i de synliga betten efter mygg och knott på renskinnen jag använder till mina speglar, Gloria.
Det är fint med variation i alla material, menar hon och tycker inte att man behöver sträva efter perfektion i allt.
– Skåpet blir som en berättelse om ett träd som levt sitt liv ute. Ja, det är en personlighet, säger Lisa och skrattar åt sitt sätt att förmänskliga naturen.
Det första skåpet byggdes av studenter på Snickarakademin i Kristianstad där hon sedan flera år undervisar i design. Att plocka ut rätt bitar i rätt dimensioner, såga ut de tunna faneren, torka dem och sedan lägga pussel, var både roligt och lärorikt.
Flätmönstren syns på dörrarna och runt om skåpet, men också invändigt, vilket känns lyxigt och lite ovanligt i dag när många moderna skåp bara öppnar upp till vitlackad laminat. Stativet liksom hyllorna till Anno är i solid ek.
Sin förtroliga relation till naturen har hon med sedan barnsben. Uppvuxen i Lund tillbringade Lisa alla lov, sommar såväl som vinter, i familjens lilla timmerstuga i Jämtland.
– Jag var trygg och hemma i den miljön, och medan pappa, mamma och morfar släpade stockar med hästens hjälp, lekte jag bland stubbarna och räknade årsringar. I dag ser jag dem som en spegel av trädens själ.
Efter studenten for hon till London och utbildade sig till produktdesigner på välrenommerade Saint Martins. Här träffade hon sin blivande man och tillsammans blev de kvar i ett par år. Lisa arbetade på olika designbyråer, ibland som anställd, ofta som frilans.
– Jag arbetade med allt från ny inredning i Concordeplanen till penndesign för Montblanc, förpackningar och olika uppdrag för Tom Dixon.
Tillbaka i Sverige startade hon eget hemma i Malmö, och 2010 debuterade Lisa Hilland med sin första egna kollektion på möbelmässan i Milano. I de ungas mässhall visade hon möbler och föremål som bland annat fångade Sköna hems intresse. Tidningen rapporterade hem att ”hennes monter på unga salongen Salone Satellite tillhörde glädjeämnena på möbelmässan”.
Och författaren till detta porträtt kunde till hösten bjuda in Lisa att visa sin design också i Stockholm, i utställningen Rötter på Gallery Pascale.
Ringarna spred sig lyckosamt som på vattnet: Svenskt tenn fångade upp hennes skinnklädda puff och runda spegel, den senare ingår i dag i Mylhtas sortiment. Och skåpet My Grandmothers Cabinet, sattes i produktion av Gärsnäs och nominerades till Årets möbel av Sköna hem.
Att formge, är en långsam process där hon älskar att befinna sig. Skissa, lyssna inåt och vara öppen, att aldrig censurera impulsiva uppslag, inte tänka så mycket på hur formen ska bli, mer följa de intuitiva idéerna. Och så det handgripliga arbetet med verktygen i studion/verkstaden som hon delar med sina kreativa föräldrar, Margaretha och Mats Olsson, akvarellkonstnär respektive arkitekt.
– Ibland blir det flow och det är under-bart. För mig uppstår det oftast kring grundelementen, som spiralen, cirkeln – och flätan. De finns ju som ett dna i oss.
”Design är ett sätt att ge ett objekt en själ som kan älskas”, står det på din hemsida. Är du en romantiker?
– Som person, absolut! Och visst kan jag se kvinnligheten i min design och det är jag stolt över. Men romantiken är inget mål i sig, däremot fascineras jag av de dekorativa elementen i ingenjörskonsten.
Och din fascination för material?
– Den finns där hela tiden. Jag tänker på de tidiga modernisterna som tog materialen och maximerade deras egenskaper. Som Charlotte Perriand som bockade stålrören till funkisfåtöljer eller Alvar Aalto som formpressade fram en organisk träminimalism. Uttrycket är alltid en balans mellan funktion och estetik. Ett designat objekt ska vara en känslobärare och bli en positiv upplevelse.
Flow uppstår kring grundelementen, som spiralen, cirkeln – och flätan. De finns ju som ett dna i oss
Att bygga upp ett eget företag beskriver Lisa som en gammal längtan om att kunna kontrollera och stå för helheten kring sin design. Hon ser flera fördelar: Den direkta och personliga kontakten med de olika, ofta småskaliga, tillverkarna, snabbheten i beslutsprocessen och så närheten till kunderna med feedback på direkten.
– Alla möbler och produkter tillverkas i miljövänliga material som renskinn från ett lokalt garveri i Lappland, keramik från en liten familjedriven fabrik och svenskt trä från ett lokalt snickeri.
Hantverk och hållbarhet är grundpelare liksom lokal produktion när det är möjligt.
– Visst, säger hon, eget företag innebär en massa arbete. Jag har själv programmerat hemsidan och farit runt för att hitta rätt hantverkare och verkstäder. Jag ska hitta återförsäljare och tänka marknadsföring. Och till möbelmässan i Stockholm körde jag upp alla möblerna från Malmö i snöstorm och slet och byggde monter. Det var tufft och flera gånger har jag undrat vad jag gett mig in på. Varför ställa sig utanför den behagliga komfortzonen?
Men familjen peppade – och så fick hon en drömstart.
På chans gick hon upp till NK Inredning med sin portfölj, och efter en kort tid ringde ägaren Kadi Harjak tillbaka och ville ses. Resultatet av deras möte blev ett helt skyltfönster mot Hamngatan, och varuhuset som första kund.
På Stockholm furniture fair i februari prisades samtidigt både hennes monter och svarvade pall för egna företaget. Och nu är Anno utsedd av Sköna hem till Årets möbel 2019.
I april visades skåpet på möbelmässan i Milano dit Lisa och hennes företag bjudits in av Svensk form till utställningen Hemma gone wild.
Mylhta – mylta är hjortron på jämtländska – vill hon ska bli en plattform för olika form- och materialexperiment, och på sikt ser Lisa att även andra formgivare ska bjudas in. I den tänkta plattformen står graverat: Omtanke i designen både för människa och natur. Och så en viss lekfullhet.
3 nominerade får Årets möbels hedersutmärkelse
Fyra nominerades, en utsågs till Årets möbel och tre får Sköna hems hedersomnämnande, utan inbördes ordning och med lika hög klass. Här är form som både berör och förför våra sinnen.
• Kakbord av Front/Swedese
• Pall Avavick av Katja Pettersson/Swedese
• Soffbord Viklund av Josefine Alpen/Olby design
Detta är Årets möbel
Årets möbel, Sköna hems utmärkelse för god och nyskapande möbelformgivning, delades första gången ut 1993. Årets belönade möbelserie produceras av Mylhta. Utmärkelsen och ett stipendium på 30 000 kr, delas ut vid en ceremoni i Stockholm i april.
Årets jury:
Björn Dahlström, formgivare
Cilla Robach, förste intendent på Nationalmuseum
Dan Gordan, designskribent
Anna Ekdahl, redaktör Sköna hem
Tidigare mottagare av Årets möbel
1993 Johan Hellström för bokhylla Kubik.
1994 Morten Kjelstrup & Allan Østgaard för barnmöbelserie Mammut.
1995 Björn Dahlström för Liten fåtölj.
1996 Jan Schedin för bord- och bänkserie J S.
1997 Anki Gneib för den lilla hyllan Squeeze.
1998 Jonas Bohlin för kollektion Liv.
1999 Åke Axelsson för stol Anselm.
2000 Mats Theselius för stol Ambassad.
2001 Jonas Lindvall för stol Oak.
2002 Boris Berlin & Poul Christiansen för stol Non.
2003 Per Sundstedt för gungpall Ving.
2004 Stefan Borselius & Fredrik Mattson för stol Sting.
2005 Thomas Bernstrand för bord Uddabo.
2006 Peter Andersson för stol Tilt.
2007 Peter Cohen för hylla Cell.
2008 Inga Sempé för bord La Chapelle.
2009 Anna von Schewen för stol Twist.
2010 Katrin Greiling för ottoman Bidoun.
2011 Staffan Holm för pall Spin.
2012 Mats Broberg & Johan Ridderstråle för kollektion Tati.
2013 Fredrik Färg & Emma Marga Blanche för fåtölj Emma.
2014 Gustav Person för bord Spänna.
2015 Thomas Sandell & Pierre Sindre för fåtölj Chester.
2016 Emma Olbers för bord Landala.
2017 Gabriella Gustafson & Mattias Ståhlbom för soffa Bleck.
2018 Anya Sebton & Eva Lilja Löwenhielm för möbelserie Palais.
Hämta bilder
Välkommen att ladda ner bilder. Glöm inte att ange Foto: Thron Ullberg
