Blandat är bäst

Finrum? Nej, den som tittar noga upptäcker att detta är ett användbart medierum. Det höga bordet blir arbetsplats och avställningsyta – men även matplats om man vill. Här tar vi ingen hänsyn till epoker och stilar utan utgår från vad som blir användbart.

En sammanhållen färgskala med vitt, och lugna nyanser i grått och beige mot en bas i grönt, och accentfärger i lila och rosa piggar upp. Pricken över i är popkonstporträttet av drottning Elizabeth II.

Populär landsplåga

Det gröna och lite kraftigt rundade porslinet blev populärt under 1930-talet och en rad keramiker gjorde sina varianter. Anna-Lisa Thomson på S:t Eriks lervaru­fabrik var tidigt ute med den nya gröna glasyren, men när de flesta konkurrenter kopierade framgången tyckte somliga kritiker att den blivit en ”landsplåga”. 1933 övergick hon till Upsala-Ekeby där också en del av hennes produktion har den gröna glasyren. Arthur Percy vid Gefle porslinsfabrik och inte minst Ewald Dahlskog vid Bo fajans i Gävle skapade också en rad produkter i samma anda. I dag är ”landsplågan” från 30-talet efteraktad i secondhandbutikerna, och prisnivån är rimlig, det finns ju gott om den gröna varan.                

Av: Dan Gordan

Fulländade svängar

Ordet rokoko är bildat efter franska ordet rocaille som är ett för stilen typiskt ­ornament, en ­asymmetrisk klippformation. Stilen uppstod i Frankrike i mitten av 1700-talet med ornament, snirklar, snäck- och musselformer som kännetecken, och en färgskala i pärlgrått, mossgrönt, blekrosa, vitt och guld, mytologiska och pastorala bilder, kineserier. Svängda, bekväma möbler, asymmetri framför ­regelbundenhet. Den svängda linjen ansågs vara den mest fulländade. Till Sverige kom stilen med de konstnärer som bjöds in för att dekorera det nybyggda Stockholms slott 1732. I vår ­inredning finns två rokokostolar, en med karm och en utan.                            

Av: Lis Landmark

Möbler från NK

På NK:s verkstäder i Nyköping tillverkades 1904–73 både inredningen till varuhuset och möbler för försäljning på möbelavdelningen. Exklusiva material och innovativ formgivning var kännetecken. Här tillverkades också många specialinredningar av exklusivt slag, till exempel inredningen till Gyllene salen i Stockholms stadshus 1925, och till svenska ambassader runtom i världen. NK tillverkade och sålde även möbler på licens från både Harry Bertoia och Eero Saarinen, se Bertoia­stolen på vår stora bild. Ikeas matbord, på samma bild, är en nutida uppföljare till Saarinens tulpanbord från mitten av 50-talet. Också den rosa schäslongen i vår miljö kommer från NK:s verkstäder.               

Av: Lis Landmark