Formgivaren Jens Fager är maratonlöparen som fick raketfart. Att arbeta brett och aldrig bortförklara är karriärbränslet.

Jens Fagers karriär har sedan tiden som student på Konstfack gått spikrakt uppåt. Startskottet gick när möbelserien tillika examensarbetet Raw antogs till Milanomässans motsvarighet för oetablerade designer, Salone Satellite 2008. Den samtida leken med 1700-talsform i grovsågat, kulört trä, öppnade dörrarna mot den etablerade designscenen och sedan följde en rad utställningar och utmärkelser. I dag finns stolen ur Rawkollektionen i samlingen på Röhsska museet i Göteborg, och på Stedelijk museum i Amsterdam.

Vad har du på gång nu?

– Jag inreder Handelsbankens kontor på Blasieholmen i Stockholm. Huset är k-märkt, men får en ”punkinjicering” med mjuka övergångar. Jag inredde på temat cirkus i nykomlingarnas Greenhouse på Möbelmässan häromsistens, och så blir det mer produktdesign. Stolar för Klong, belysning för Zero, och köksprodukter i samarbete med ett stort danskt företag. Jag har jobbat som kock så för mig är det en särskild utmaning att ta fram redskap.

Är det svårt att hålla isär projekten?

– Nej, de genererar energi av varann! Jag tycker om att arbeta med både hela inredningar och små, taktila detaljer. Det där som signalerar att någon har tänkt till för en annan männi­skas räkning, är viktigt.

Vad är bra form?

– En bra produkt har en given plats. Man ifråga­sätter inte varför den behövs, oavsett om formlyckan ligg­er i det rent estetiska eller i funktionen. Lyckad form är så självklar att kunden tänker: ”Det där kunde jag ha kommit på själv!”

Du nådde snabbt ut, hur gör man?

– Grundtalang, stenhårt arbete, och en iver att upptäcka nya saker behövs. Tyvärr ser man ofta repetitioner på sådant andra redan gjort, som om formgivaren spelat säkert på slutet för att vinna gillande. Men nyckeln är att köra på sin grej, utan bortförklaringar. 

Vad gör du om 5–10 år?

– Då har jag anställt en skön formfamilj på fyra fem personer, och vi har en filial i Italien eller Frankrike. Sedan vill jag arbeta med produktionen. Det finns ett glapp i dag mellan unga förmågor och de svenska företagen, som hellre satsar på någon etablerad. Det blir en chans att lyfta fram duktiga människor som förtjänar det. Och så vill jag öppna restaurang och gästkocka lite ibland!

Var finner du all energi och glädje?

– Inspiration hämtar jag från former och uttryck i vardagen. Att vandra och fiska, skotta snö och beskära äppelträd är ”gratislyx” jag tycker om. Jag springer maraton också, senast i Berlin och Venedig. Och att bli pappa har givit mig distans till jobbet. Min dotter är en destillerings-apparat för vad som är viktigt i livet.