Foto: Stephanie Sifvert

Hemma hos Edward Blom: ”Jag bejakar min inre tant”

I flera år har han förgyllt tv-rutan med sina historiska kunskaper och gastronomiska vidlyftigheter. Välkommen hem till Edward Blom där ridderliga inslag möter voodooflaggor och mängder av överdekorerat tantporslin.

Det gula, charmiga postmästarhuset stoltserar med sitt byggnadsår 1923 i snirkliga siffror på fasaden. Här bor kulturhistorikern Edward Blom med sin hustru Gunilla och deras tre små barn. 

Edward sitter avslappnat i en brun skinnsoffa i husets bibliotek, hans favoritrum. När flyttlasset gick till huset i Stuvsta, upptog parets böcker hela 40 kartonger. Bokhyllorna i körsbärsträ rymmer romaner av bland andra Sven Stolpe och Fjodor Dostojevskij, tysk och annan utländsk prosa, poesi, litteraturvetenskap och fackböcker. Allt noga sorterat, tema för tema. 

I kökets kryddhylla ryms även Edwards egna viner, högtidssnaps och glögg. Foto: Stephanie Sifvert
Shakespeare var Bloms första husgud och Goethes Faust har han läst ett otal gånger. ”Ett bibliotek bör vara en blandning av troféer man redan läst, fackböcker och sådant man vill läsa.” Foto: Stephanie Sifvert
I vitrinskåpet, ett arv från Gunillas mormor, står Edwards samling av Wedgwoodporslin. ”När andra barn köpte actionfigurer ville jag ha pastellfärgat, överdekorerat porslin.” På väggen Morris-tapeten Pimpernel bayleaf/Manilla. ”Nu är William Morris ganska inne och det är hundra procent min stil, så väntar man bara länge nog blir man trendig någon gång.” Foto: Stephanie Sifvert
När längtan efter villa pockade på letade paret Blom i två år. Målet var att hitta något som var byggt mellan 1850 och 1929. Huset de fastnade för är från 1923 och ligger i Stuvsta, strax söder om Stockholm. Foto: Stephanie Sifvert

Har du alltid varit lockad av den här äldre inredningsstilen? 

– Ja, jag älskar det som är gammaldags! Som barn drömde jag om att flytta in i en herrgård och ha mörka, massiva möbler i barockstil, så tunga att de inte går att flytta. Och stora oljemålningar med tjocka guldramar. Jag var fascinerad av riddarborgar och engelska klubbmiljöer.

Edward tycker egentligen inte illa om allt samtida, utan det är just den västerländska modernismen han tycker är tråkig.

– De haitiska voodooflaggorna i vardagsrummet fungerar, fast de är samtida, utmärkt ihop med äldre europeiska möbler och orientaliska mattor. Så länge det är hantverk, organiskt, utsmyckat och färgrikt, tycker jag om det. I allmänhet gillar jag eklektiska inredningar, det känns oftast onaturligt om allt är från samma tidsperiod.

Drömmen om ett stort och svulstigt boende i äldre stil fick dock pausa några år under Edwards uppväxt. Som 18-åring blev han inackorderad i ett litet hyresrum i Trier, Tyskland, under sina studier där. Sedan följde fler tillfälliga boenden i studentkorridorer och villakällare.

Efter det fick Edward ett andrahandskontrakt mitt inne i Stockholm. 

– Det var så smått, ett kyffe på 16 kvadrat, på Tegnérgatan. Putsen föll ner, någon gång hoppade kackerlackor upp ur skorna och kokvrån såg för jäklig ut eftersom jag diskade för sällan. En gång hade vi en vild fest sent på natten och då sprängde någon ett Lätt & lagom-paket med en maxipuff, så det var fläckar i taket efter det. 

Det var först när Edward fyllt 30 och fick sitt första förstahandskontrakt som hans vurm för antik inredning kunde få ta plats. 

– De flesta av våra möbler har vi ärvt. Vi båda är de enda i släkten på bägge sidor som tar hand om gamla möbler och prylar som ingen vill ha. Jag har både velat ha, men också känt ett visst ansvar att förvalta dessa möbler. Gunilla är mer noga med hur det ser ut, men för mig är det viktigare med affektionsvärdet.  

Hustrun Gunilla brukar skämtsamt säga att Edward är en animist som inte kan slänga saker. 

– Jag tror kanske inte att det bor en ande i prylarna, men nästan … 

 

Edward spelar inte själv, men pianot är en av Edwards favoritinredningsdetaljer. ”I högstadiet släppte jag popmusiken och blev intresserad av klassisk musik och opera. Fast moderna trubadurer som Lars Demian gillar jag fortfarande! Vi har många vänner som spelar piano och jag älskar när de spelar julsånger som alla sjunger med i, på en glöggfest. Eller en skabrös visa sent en natt.” Foto: Stephanie Sifvert
Nedan: Edward besöker gärna restaurang Julius på Stuvsta torg. ”Utbudet av vin och öl här är långt över vad du förväntar dig vid ett litet förortstorg, personalen är underbar och det är en sådan där riktig kvarters-krogsstämning med många stamgäster från grannskapet.” Foto: Stephanie Sifvert
Edward tillbringar flera timmar i köket varje dag. När det väntas gäster står båda makarna Blom vid grytorna. ”Oftast kör vi fyrarätters men visst kan vi ha anspråkslösa grillmiddagar också.” Foto: Stephanie Sifvert
Biblioteket är inrett med en kombination av Ikeas Billyhyllor och Mios snarlika variant. ”Det hade förstås varit häftigt med en platsbyggd bokhylla. Men i dag anser ju folk att man kan läsa digitalt och det skulle vara ett sådant resursslöseri att låta bygga något fint som nästa ägare bara river ut.” Foto: Stephanie Sifvert

Man ser dig med andra ord aldrig på återvinningen för att slänga saker ni har rensat ut hemma? 

– I så fall är jag där för att hämta sådant som andra har gjort sig av med, ha ha!

En del av inredningen har makarna köpt på auktioner och loppisar, men sedan barnen kom finns varken tid eller möjlighet att strosa omkring på sådana längre, så inköpen görs numera via nätet.

– Man får ett enormt hantverk för samma pris som att köpa nytt, om man i stället väljer auktion eller loppis. Jag tycker inte det finns något värde i att köpa samtida föremål eftersom de alltid är fabrikstillverkade. Ska man upp i samma kvalitet som historiska möbler har, får man betala typ femtiotusen för en möbel. 

Tidigare bodde familjen Blom i en lägenhet i Stockholm, men de längtade efter villa. De letade i två år och målet var att hitta något som var byggt mellan 1850 och 1929. Huset de fastnade för är från 1923 och ligger i Stuvsta, strax söder om Stockholm.

– Jag är en person som behöver utrymme. Vi samlar på böcker och gillar att ha stora fester.

Edward uppskattar husets många bevarade detaljer, som den gröna färgen i biblioteket och kallskafferiet.

– Vi flyttade in direkt och älskade att de förra ägarna inte förstört något utan behållit originalutförandet. Vi är väldigt glada över inredningen här. 

Redan som barn älskade jag att putsa silver och hjälpa min mormor med att mangla linnedukar

Ett hus med nästan 100 år på nacken behöver förstås underhållas, och vissa hantverksinsatser är omöjliga att undvika, vilket paret Blom blivit varse. 

– Att sköta huset är vi jättedåliga på. Jag har inte alls den där händigheten! Vi har betalat alldeles för mycket pengar till hantverkare för sådant som säkert andra fixar själva. 

Trädgårdsarbete och tomtskötsel roar däremot Edward. Han älskar att gräva, plantera, beskära, anlägga och skörda. Men övrigt hemmafixande är inget för denne gastronom, som beskriver sig själv som ”andligt pigg, men fysiskt lat”.

– Tyvärr är jag hopplös. Allt jag skruvar upp lossnar och ramlar ner efter några dagar. Jag har ett sådant motstånd mot att göra hantverksgrejer, troligtvis för att jag inte lyckas med det. Om jag måste gå ner i källaren för att hämta en borrmaskin suckar jag. Annat är det om jag behöver gå ner för att hämta angostura bitter till en drink, eller en sekatör för att klippa rosenbuskarna. Då springer jag gladeligen ner, för det är ju roligt!

Husets William Morris-tapeter och en pampig men sliten spegel från 1800-talet samsas med ett jugendpiano och en svulstig rokokobyrå. I inredningen dyker även modern fotokonst upp och en uppblåsbar Skriet-figur.

– Jag älskar pryttlar i inredningen! Det är inte alltid så vackert, men kul saker som bär på fina minnen för oss. För mig gäller bara äldre detaljer. Gunilla är mer fifty-fifty, alltså hälften nytt och hälften antikt eller semiantikt. Slår man ihop våra stilar och saker får man alltså en fjärdedel nytt och tre fjärdedelar gammalt.

I hemmakontoret trängs inramade hedersutmärkelser och diplom med en uppblåsbar variant av Edvard Munchs Skriet-figur. Foto: Stephanie Sifvert
Kryddhyllan är specialbyggd efter kryddburkarnas mått. ”En helt vanlig dag när jag lagar mat åt familjen använder jag minst 15 torra kryddor, plus worcestersås, tabasco och soja.” Foto: Stephanie Sifvert
”Eftersom vi inte har någon bil är det en fantastisk förmån att ha handelsträdgården Stuvsta trädgård på fem minuters promenad hemifrån. Jag älskar verkligen att titta förbi och insupa dofterna, drömma, planera – och även göra spontana småköp varje gång.” Foto: Stephanie Sifvert

Edward beskriver i sin självbiografi I full blom sin inredningsfilosofi. Enligt honom själv personifierar han två disparata inredningsideal, den konservative herren och den pryltokiga tanten.

– När jag först flyttar in någonstans, är det herren inom mig som inreder. Då sätter jag upp ett svärd på väggen, ställer fram en stor pjäs till möbel och kanske någon palm. Sedan kommer min inre tant som gillar eau de cologne och att mangla dukar. Då börjar jag stoppa in pryttlar överallt. Ju längre jag bor på ett ställe, desto fler porslinsfigurer ställer jag fram.

I självbiografin får läsaren även veta att Edward hyser en kärlek till att gnida träbord blanka med ”American-polish”, att han tar skott på krukväxter och placerar små lavendelpåsar i klädlådorna.

– Redan som barn älskade jag att putsa silver och hjälpa min mormor med att mangla linnedukar.

I en samtid full av kalorihets, ljus och fräsch inredning, likriktade trender och puritanska synsätt, lever och verkar vivören Edward med sin passion för ridderliga ideal, anklever och bruna tweedkostymer med ascothalsdukar.

Under uppväxten reciterade Edward Hamlet på skolgården i Ekerö och lät sig uppslukas av intellektuellt utmanande teaterföreställningar. En kvalificerad gissning är att det måste ha krävts en del mod för att stå fast vid sin personlighet under ungdomen, och även i vuxen ålder, men Edward håller inte riktigt med. 

Allt jag skruvar upp lossnar och ramlar ner efter några dagar

– Jag har alltid stuckit ut och varit originell. Har inte ens tänkt tanken att man kan anpassa sig. Eller göra något för att passa in. Som barn var jag var tjock, bullrig och krullig. Familjen var katoliker, jag kom och luktade vitlök i skolan. Det gjorde att det inte riktigt fanns ett val. Visst hade jag kunnat försöka passa in, och köpt eller tjatat mig till det där som andra barn ville ha, som Musse Pigg-kläder, men det hade inte gjort någon större skillnad utan bara blivit larvigt. 

I flera tidigare intervjuer nämner Edward sina hypokondriska drag, och då Sköna hem-reportaget görs är coronapandemin i full swing.

– Jag tillhör tre riskgrupper med min diabetes, högt blodtryck och högt BMI. Blir jag smittad finns tio procents risk att jag stryker med. Jag har inte varit så nära döden någonsin i vuxen ålder och känner en stor ångest för det. 

På vilket sätt har ditt liv förändrats i och med coronaepidemin?

– Som katolik såg jag till att bikta mig för länge sedan. Jag tänkte att det blir väl kö snart när alla tror att de ska dö! Vanligtvis går jag i kyrkan varje söndag, men nu har min präst avrått mig från att komma på grund av pandemin. Smittan sprids lätt via kyrkor eftersom man sitter så nära varandra och att kommunionen delas ut.

Edward Blom är mest känd för sina kokböcker och kulinariska talanger, eller som folkbildande historievetare i tv. Han har även ställt upp i Melodifestivalen, blivit dubbad till katolsk riddare, varit nära att stryka med i en kraftig mexikansk jordbävning och äter i princip all mat, från lammögon till kalvhjärna och levande bläckfisk (även om han tyckte sistnämnda var otäckt).

En sybarit och gentleman med intressant och, minst sagt, yvig personlighet. Precis som hans hem.

– Det faktum att jag aldrig känt mig helt hemma i min samtid har gjort att jag växlat mellan att känna mig förmer och lite högmodig eller utstött. Jag var aldrig särskilt förtjust i 70-talets brunorange kulörer eller 80-talets pastellfärger. Men det jag verkligen avskyr är vita väggar. Det funkar bara på en kritad stenladugård. Lite mer barock skulle göra människor lyckligare!

Ur Sköna Hem nr 8, 2020.

LÄS MER: Hemma hos Suzanne Axell: ”Jag inreder som jag klär mig, färgglatt”
LÄS MER: Välkommen till Pluras paradis fullt av äppelblom, tavlor & loppisfynd

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Köp 6 nr av Sköna hem - få 2 skålar från Rörstrand. Läs mer!