Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa skonahem i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Inredaren bytte storstad mot lantlig dröm – en lanthandel från 1800-talet

Sexbarnsmamman Soraya bytte stressen i Stockholm mot lugnet i Norrland. Visserligen innebar 1800-talshuset en hel del arbete – men i gengäld bjuder det på stora ytor och plats för kreativitet.

Foto: Lina Östling

Familjen Forsbergs vackra trävilla från början av 1800-talet ligger i utkanten av Umeå. Långt bort från storstadens brus. Vilket var precis vad den stora ­familjen eftersträvade – mamma Soraya, pappa Michael, deras sex barn i åldern 6–18 år och två hundar.

Soraya kommer ursprungligen från Stockholm och det var där hon träffade och flyttade ihop med Michael. Han kommer från Umeå, och varje sommar när de åkte upp och hälsade på hans familj slogs de av den stora skillnaden i tempo mellan de två städerna.

En längtan efter ett mindre stressigt liv började gro. Kanske skulle de flytta? De kunde ju i alla fall kolla på hus, på skoj.

Men när ”deras” hus låg ute till försäljning brydde de sig inte ens om att åka och titta på det, även om Soraya såg potentialen.

Huset var tidigare uppdelat i två delar, i den ena låg byns lanthandel, i den andra hade ägarna sin bostad

Efter en fyra veckor lång bilsemester kom de hem och såg att huset fortfarande låg ute till salu. Höstterminen skulle snart börja, livspussel och vardagsstress kröp allt närmare. De bestämde sig för att chansa och lade ett bud på huset. Ett par veckor senare var de husägare och ett nytt livskapitel för familj­en Forsberg kunde börja uppe i Norrland.

Ett kapitel som inte bara innebar ett lugnare liv utan även starten på en renoveringsresa utan like.

En piedestal i egen design som Soraya snickrat ihop själv, ovanpå står en gammal antik urna med några torkade kvistar hortensia. Väggen bakom är ett exempel på Sorayas lekfulla attityd till väggarna: ”Jag brukar blanda färgen själv, ofta använder jag flera olika. Ibland jobbar jag med spackel och gipsbruk som jag sen målar på.”
En piedestal i egen design som Soraya snickrat ihop själv, ovanpå står en gammal antik urna med några torkade kvistar hortensia. Väggen bakom är ett exempel på Sorayas lekfulla attityd till väggarna: ”Jag brukar blanda färgen själv, ofta använder jag flera olika. Ibland jobbar jag med spackel och gipsbruk som jag sen målar på.” Foto: Lina Östling
I anslutning till vardagsrummet ligger Sorayas verkstad. Manchester-sofforna har Soraya köpt på Folks interiör och den stora ryamattan är ett loppisfynd. Panelskåpen är designade och hopsnickrade av Soraya. Glasljusstake av Jenny Nordberg/Swedish ninja.
I anslutning till vardagsrummet ligger Sorayas verkstad. Manchester-sofforna har Soraya köpt på Folks interiör och den stora ryamattan är ett loppisfynd. Panelskåpen är designade och hopsnickrade av Soraya. Glasljusstake av Jenny Nordberg/Swedish ninja. Foto: Lina Östling
Sorayas kreativa verkstad med vacker gammal arbetsbänk, loppisfyndad stol och hyllor tillverkade av restvirke. Här går väggarna i en grön ton och i taket har hon satt en matchande tapet med asiatiskt mönster.
Sorayas kreativa verkstad med vacker gammal arbetsbänk, loppisfyndad stol och hyllor tillverkade av restvirke. Här går väggarna i en grön ton och i taket har hon satt en matchande tapet med asiatiskt mönster. Foto: Lina Östling
För att dölja sladdtrassel byggde Soraya en liten avsats längs väggen, den har sedan betsats och används nu som ett lågt sidobord. Skål i alabaster från Ballroom blitz.
För att dölja sladdtrassel byggde Soraya en liten avsats längs väggen, den har sedan betsats och används nu som ett lågt sidobord. Skål i alabaster från Ballroom blitz. Foto: Lina Östling
Soraya Forsberg lämnade storstadsstressen för Norrland.
Soraya Forsberg lämnade storstadsstressen för Norrland. Foto: Lina Östling

Huset är cirka 300 kvadratmeter stort och var tidigare uppdelat i två delar, i den ena låg byns lanthandel, i den andra hade ägarna sin bostad. Utrymmet däremellan samt hela ovanvåningen användes inte överhuvudtaget, och att öppna upp här var högsta prioritet för Soraya och Michael. 

– Vi var i stort behov av ett funktionellt badrum och ett par sovrum till. Vi var åtta personer och ekvationen gick liksom inte ihop med bara ett sovrum, två salar och ett kök, ler Soraya.

Ingenting var egentligen gjort med huset sedan det byggdes i början av 1800-talet. En mindre köksrenovering bara, och så hade ett av badrummen renoverats på 50-talet. På väggarna satt ganska ofräscha tapeter och det låg plastmattor överallt. Men under dessa fanns fina trägolv som Soraya och Michael nu tagit fram. Och husgrunden och timret var i förvånansvärt fint skick för att vara ett så gammalt hus.

Övervåningen, en kallvind som inte gick att bo i, blev nästa stora projekt. Här blev det fem sovrum och två öppna ytor där barnen kan spela, läsa, pyssla och hänga med sina vänner.

Snart kommer våra egna tapeter i tryck och jag längtar tills jag kan sätta upp dem på väggarna här hemma

I samband med renoveringen av övervåningen flyttades trappan bort från hallen eftersom den var ganska liten och dessutom hade genomgång till flera anslutande rum. Trappan placerades i stället en bit in i det rymliga vardagsrummet.

Familjen har under sina knappa fyra år här även återställt husets fasadfärg till det ursprungligt vita, de har byggt om garaget och adderat ett uterum, de har byggt ett växthus, anlagt en trädgård, snickrat ihop flera möbler och målat om interiört ett antal gånger.

Läge för en paus kunde man tänka sig, men nu planeras ett orangeri samtidigt som de drömmer om nytt badrum och att få bygga ut köket. Dessutom är Soraya i uppstartsfasen med sitt företag, Byn collective, som hon startat med vännen och numera kollegan Fanny Lindén.

– Vi träffades för snart två år sedan via en blocketannons. Då kände vi till varandra via Instagram men hade aldrig träff­ats. Vi började umgås, och varje gång vi sågs slutade det alltid med att vi satt och pratade om design. Efter ett tag började vi skissa på våra idéer, och fröet till en gemensam designverksamhet började gro. Det var som att vi inte ens behövde avsluta våra meningar, för vi tänkte enormt lika.

När man har samlat på korgar i några år blir det till slut en del … Soraya har helt sonika hängt upp dem i taket, en fiffig lösning som dessutom är vacker att se på. Barnens att-göra-lista hänger på väggen på en rulle.
När man har samlat på korgar i några år blir det till slut en del … Soraya har helt sonika hängt upp dem i taket, en fiffig lösning som dessutom är vacker att se på. Barnens att-göra-lista hänger på väggen på en rulle. Foto: Lina Östling
Trots sina olikheter passar stolarna alldeles förträffligt tillsammans: Matbord från Frankrike med plats för många. Runt bordet står ett gäng loppisfyndade stolar. I väggpanelernas överkant har Soraya satt knopplister för förvaring av kökshanddukar, förkläden och köksredskap.
Trots sina olikheter passar stolarna alldeles förträffligt tillsammans: Matbord från Frankrike med plats för många. Runt bordet står ett gäng loppisfyndade stolar. I väggpanelernas överkant har Soraya satt knopplister för förvaring av kökshanddukar, förkläden och köksredskap. Foto: Lina Östling

 

Det mindre av husets två vardagsrum har en vacker kakelugn. Soffan och mattan är fyndade i andra hand, bordet har Soraya satt ihop av två underreden och specialbeställt en glas­skiva till. Piedestalen till vänster har Soraya snickrat ihop och sedan klätt in med murbruk, ovanpå står en skulptur som hon gjort i lera. Soraya älskar att experimentera med väggfärg. ”Jag testar och leker mig fram tills jag får en nyans som jag gillar.”
Det mindre av husets två vardagsrum har en vacker kakelugn. Soffan och mattan är fyndade i andra hand, bordet har Soraya satt ihop av två underreden och specialbeställt en glas­skiva till. Piedestalen till vänster har Soraya snickrat ihop och sedan klätt in med murbruk, ovanpå står en skulptur som hon gjort i lera. Soraya älskar att experimentera med väggfärg. ”Jag testar och leker mig fram tills jag får en nyans som jag gillar.” Foto: Lina Östling
Övervåningen rymmer ett gäng barnrum men också ett större allrum. Bakom glasväggen har äldste sonen, Jack, fått sitt rum. Fönstersmygarna på respektive långsida är försedda med dagbäddar. Bunkarna i förgrunden är gamla papier mache-mallar köpta på Ballroom blitz.
Övervåningen rymmer ett gäng barnrum men också ett större allrum. Bakom glasväggen har äldste sonen, Jack, fått sitt rum. Fönstersmygarna på respektive långsida är försedda med dagbäddar. Bunkarna i förgrunden är gamla papier mache-mallar köpta på Ballroom blitz. Foto: Lina Östling
De råa timmer­väggarna i entréhallen har målats vita för att få in ljus i den annars mörka hallen. Lampa Gatto från Flos. På den höga trähyllan vid trappan har Soraya samlat sina hattmallar i trä. Glasljusstake av Jenny Nordberg/Swedish ninja.
De råa timmer­väggarna i entréhallen har målats vita för att få in ljus i den annars mörka hallen. Lampa Gatto från Flos. På den höga trähyllan vid trappan har Soraya samlat sina hattmallar i trä. Glasljusstake av Jenny Nordberg/Swedish ninja. Foto: Lina Östling

Soraya hade redan tidigare börjat spåna på en idé om en spegel och tillsammans fick de ihop en kollektion, Log mirrors, som blev startskottet för Byn collective. Utöver design ägnar de sig åt att hjälpa andra företag med miljö- eller hantverks­profil att stärka sina varumärken digitalt och i bild. 

– En dröm vi har är att få jobba i ett kollektiv, i en lokal, ihop med andra likasinnade och kreativa företag. Att stötta och hjälpa varandra vare sig det gäller stora eller små projekt. Men även att få jobba mycket mer med vår egen design. I höst och vinter kommer vi äntligen att få våra tapeter i tryck. Det ska bli så kul och spännande och jag längtar tills jag själv kan få sätta upp dem på väggarna här hemma, berättar Soraya.

Soraya älskar att leka med olika kombinationer av färg, strukturer och material

Hon älskar att förändra och leka med nya kombinationer när det gäller färg, strukturer och material. Hon letar ofta efter unika lösningar, och mår som allra bäst då hon får skapa och jobba med sina egna idéer. Och idéer finns det gott om. Väldigt mycket av inredningen i huset är antingen återbruk eller egendesignat. 

– Vårt hus ska vara ett hem där barnen har en plats där de kan gå undan och vara för sig själva om de vill. Och här ska finnas platser där barnen kan hänga med sina vänner. När vi bodde i Stockholm bodde vi ganska trångt, eftersom vi är så många, och det var svårt för barn att ha sina vänner över. Därför är det lite extra viktigt för oss i vårt nuvarande hem att vi kan ge våra barn detta, säger Soraya.

Ur Sköna hem nr 13, 2019

LÄS MER: Timmerhuset av återvunnet trä – lantlig lyx på Australiens landsbygd 

LÄS MER: Gamla museet från 1800-talet blev drömmigt hem med wow-kök! 

LÄS MER: Edvardianska jättevillan en orörd pärla fylld med vill ha-inredning!