I år är det etthundra år sedan Carl Larsson gick ur tiden. Tillsammans med frun Karin skapade han svensk inredningshistoria. Gården Lilla Hyttnäs i Sundborn är ett färgstarkt, varmt och trivsamt hem som inspirerar – i dag mer än någonsin.

R

ödmålade möbler, moderna broderier, porträtt och deviser målade direkt på väggarna – hemmet som kreativ miljö med plats för lekande barn…  Den dragningskraft som Lilla Hyttnäs i Sundborn utövade på sin samtid, består än i dag, hundra år sedan konstnären Carl Larssons död.

Carl och Karin Larsson – skapare av ett svenskt ideal hette den utställning som för 20 år sedan särskilt lyfte fram det begåvade konstnärsparets stora inverkan på inredning i vårt land. Och lika inspirerande och upplyftande är deras fantasirika miljöer för dagens besökare. De var helt enkelt sin tids mesta influencers.

”Vissa konstnärer har förmågan att strö guldsand över livets vintergata”, skrev dåvarande kulturrådet Anders Clason i förordet till den bok som samtidigt gavs ut: ”Carl och hans hustru var sådana konstnärer. Deras bild av den svenska modellen sitter djupare på svenskens näthinna än den politiska motsvarigheten.”

Carl och Karin Larsson gav färg och form åt den förändringens tid som Sverige och Europa upplevde vid förra sekelskiftet. De skapade ett slags sinnebild för det goda hemmet med barnen i centrum. Tillsammans med Elsa Beskow, Alice Tegnér, Astrid Lindgren och Ellen Key – hon som utropade 1900-talet till barnens århundrade – lade de grunden för en svensk barnkultur.

Gården Lilla Hyttnäs syns i Carl Larssons tavlor och målningar

Det var sommaren 1882 i konstnärsbyn Grez-sur-Loing i Frankrike som de förälskade sig i varandra. Efter några år kom det unga paret hem till Sverige och ytterligare några år senare fick familjen den lilla gården Lilla Hyttnäs i gåva av Karins far. De blev omedelbart förtjusta i Dalarna och 1901 lämnade de permanent Stockholm för Sundborn.

Det enkla gamla huset förvandlades snart från sommarställe till ett ombonat och dekorerat hem, genomsyrat av folkkonst och fornnordisk stil i kombination med det elegant gustavianska och moderna drag.

tavla-fasad-entre-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

Foto: Nationalmuseum 1988

På Carl Larssons akvarell från 1894–95 ur serien Ett hem syns husets väst-fasad med förstukvisten.

ny-fasad-entre-carl-larsson-hus-sundborn-lilla-hyttnas

1899 kunde den nya ateljén invigas, den gulputsade utbyggnaden till vänster om entrén. Den var vid tiden en av Skandinaviens största ateljéer, specialbyggd för att kunna utnyttjas för stora väggmålningar.

carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

En äldre Carl Larsson fotograferad utanför Lilla Hyttnäs. Huset i Sundborn hade en avgörande betydelse för honom som konstnär.

Men gården blev snabbt mer än arkitektur och formgivning. Lilla Hyttnäs blev ett sätt att leva, informellt och med familjen i centrum. Och på ett sätt är familjen fortfarande i centrum. Gården är nämligen ännu i dag i den Larssonska släktens ägo. Efter Carls och Karins död skänkte barnen, och de barnbarn som då fanns, sina arvslotter till släktföreningen som bildades 1946. Det är den som vårdar och förvaltar Lilla Hyttnäs.

Släkten har också några egna modernt renoverade rum och äter i Carl Larsson-gårdens lilla trivsamma kök, en avdelning som vanliga besökare inte får se. I dag har föreningen 260 medlemmar, och till årsmötet i augusti samlas många av dem i Sundborn för att äta nyfiskade kräftor och umgås.

Carls och Karins familj var den mest välkända i landet, de var sin tids största influencers

Själv blev jag alldeles tagen när jag härom sommaren för första gången klev in på gården till Lilla Hyttnäs. Allt var så bekant men ändå magiskt overkligt. Någon har jämfört besöket med en vakendröm. För mig stämde det precis.

I Carl Larssons skisser kan man följa hur huset successivt byggdes ut, och i fasaderna finns en rik variation av färger, byggnadsmaterial och takvinklar. Just variationen är som ett tema både ute och inne, och man är på ljusårs avstånd från all avskalad minimalism, barock kitsch eller industrivurm – andra och mer samtida spår i vår svenska inredningshistoria.

formak-vita-mobler-vaxter-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

Foto: ©per@myrehed.com

Det ljusa förmaket har sedan det publicerades i Ett hem betraktats som det mest svenska av alla rum. Möblerna är från 1700-och 1800-talen, och inredningen gustaviansk i atmosfären.

tavla-formak-vita-mobler-vaxter-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

På akvarellen från 1894 vattnar Suzanne blommorna i det breda fönstret. Hon står uppe på podiet som då ännu inte fått sitt vita räcke.

portratt-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

Inte bara munterhet och familjeidyll. I utställningen Den okände Carl Larsson skapad av Ernst Billgren visas nya sidor av vår mest folkkäre konstnär – en mångfacetterad person präglad av barndomens fattigdom och en stor hunger efter att nå erkännande som konstnär. Visas 24 maj–25 augusti 2019 i konsthallen Kvarnen i Sundborn.

Med akvarellerna inpräntade i mitt dna gick jag från rum till rum med ett stort leende inför alla bekanta möten, och interiörerna kändes ibland större, ibland mindre än i min föreställning. En väninna som nyligen besökt Lilla Hyttnäs, tyckte att ”där fanns en luftig rymd trots det lilla formatet. Kanske var det mer tankerymd än fysisk dito”. Det ligger någonting i det.

Här finns inga rep som håller besökaren på avstånd. Släktingarna vill att det ska kännas som ett levande hem. Slitage är ett pris man får betala.

Innanför förstugan möter köket och den gröna och röda matsalen som ett julkort med Karins söta lampor ovanför bordet, röda pappersskärmar i form av kaktusblommor. I förmaket strömmar ljus in genom det smårutiga fönstret i söder där pelargonerna står uppradade precis som på de många akvarellerna. Rummet är som en ljus hyllning till 1700-talet.

Att besöka Lilla Hyttnäs är som en vakendröm – allt är så bekant men ändå magiskt overkligt

I verkstaden, som var den första ateljén, finns Karins porträtt målat av Carl på en skjutdörr, här finns den knallröda, bastanta soffan med den tre meter höga stolpen som avslutas med Carl som elegant snobb, snidad av en snickare i byn.

Den nya ateljén invigdes på nyårsafton 1899 och gjorde Lilla Hyttnäs nästan dubbelt så stort; rummet är hela tolv gånger nio meter. Här firade man jul och bjöd på fest, och här står Karins bastanta gungstol. Den som hon beställde och som enligt familjelegenden var en av möblerna som fick snickaren att skämmas så att han levererade dem efter mörkrets inbrott.

En trappa upp möts man av det ombonade läsrummet, och intill Carls sovrum, ett genomgångsrum med sin stiliga stolpsäng mitt i. Och jag tänker att just en sådan vill jag bygga på landet… De ljusa omhängena liksom det glesa draperiet vid dörröppningen är broderade av Karin. Det senare, Kärlekens ros, var hennes svar på de blomstergirlanger Carl målat ovanför dörren mellan makarnas åtskilda sovrum.

Konstnären Karin Larssons mönster – moderna och tidlösa

Karin Larssons textilier är för övrigt en skatt som i vår tid fått rättmätig uppskattning. Hennes moderna geometriska figurer och stiliserade blommor har en fräschör av tidlöst slag. En vändpunkt i synen på hennes konstnärskap var den inledningsvis nämnda utställningen på Victoria and Albert museum i London 1997.

karin-larsson-broderi-kudde-gobelang-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

Foto: © Carl Larsson Gården; Falun; Sweden info@clg.se

I kökssoffan syns en kudde med ett av Karins kraftfulla och för tiden så moderna broderier. Motivet med eldslågor, granateld, och tårar är hennes bild av första världskriget. Ovanför sitter hennes gobeläng De fyra elementen vävd till Carls 50-årsdag i maj 1903.

portratt-karin-larsson-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

Karin Bergöö vid tiden för hennes förlovning med Carl Larsson 1882.

Ja, Carl Larsson framhöll alltid sig själv när han pratade och skrev om Lilla Hyttnäs. Hur mycket Karin hittat på i huset skulle det dröja lång tid innan världen såg. I det hänseendet var Carl en man av sin tid.

Men han formulerade sig också profetiskt:

”Skulle jag dö, hvilket, eget nog, kan hända, så tänker jag mig att hemmet fortsätter likväl fastän ej likadant. Men icke var det heller likadant i går som i dag. Ett hem är icke något dött, utan något lefvande, och som allt sådant måste det lyda lifvets lag, måste förändras stundeligen; i bästa fall få ett långt lif, för att dock slutligen upphöra. Men jag tänker mig gärna mitt hem fortsatt genom generationer.”

Så skrev han 1910 i boken Solsidan, och bättre kan det väl inte sägas.

Det var genom de många reproduktionerna av Carl Larssons bilder, spridda genom ett flertal böcker, som parets budskap nådde ut i världen. Den första och mest betydelsefulla var Ett hem som utkom 1899 och som med sina 24 akvareller tog läsaren runt i både huset och omgivningarna.

Parallellt fanns Ellen Key vars huvudtes i Skönhet för alla var att skönhet inte är lyx och att skönheten förädlar och fördjupar människan: ”Man arbetar bättre, mår bättre, blir vänligare och gladare, ifall man i sitt hem, det må vara hur litet som helst, möter vackra former och färger på de ting, med hvilka man omgifver sig.”

Efter att hon besökt familjen Larsson och sett deras hem, förlänger hon texten och framhåller hemmet som ett estetiskt ideal och livsstilen som föredöme. Carl Larssons bilderbok Ett hem kom ut samma år som Skönhet för alla, och böckerna kom därigenom att komplettera varandra.

Carl Larssons tavlor och målningar förändrade smaknormen

Carl Larsson-gården blev snabbt Sveriges mest berömda hem, och Karins och Carls familj den mest välkända i landet. 1913 kunde svenska konstkritiker referera till Carl Larssons akvareller som det viktigaste som skett för att genomföra nya smaknormer i hemmen, normer som accepterades av en intellektuell borgarklass men ännu inte av arbetarna.

Impulserna kom från flera håll: Carl Larsson hade redan i Frankrike upptäckt den japanska konsten, och i hemmet i Sundborn målar han blommor i japansk anda. Den fornnordiska stilen var på modet, och vid nocken på sin stuga satte han upp drakhuvuden. Den blonda tonen i förmaket blev ett stycke svensk inredningshistoria – en representant för det gustavianska 1700-tals-arvet i ny tappning. Och så allmogens folkliga hantverk som i hemmet fick möta Carls vänliga blomstergirlanger och Karins stramare textilmodernism.

gron-parlspont-vaggmalning-handmalat-skap-trastol-ladersits-fallbord-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

Foto: ©per@myrehed.com

Den mustiga färgskalan föregriper en liknande färgsättning av fasaden och var troligen inspirerad av den engelska Arts and Crafts-rörelsen och William Morris ”drakblods-röda” kulör. Stolarna med läderdyna formgavs av Carl Larsson och tillverkas i dag av Sundborns snickeri & design. I den igensatta dörren sattes ett fällbord in med plats för buffén. Ovanför byggdes ett skåp för cigarrerna och söndagsmiddagens ”lilla pärla”.

matsal-roda-mobler-karin-larssons-vavnader-solroskudde-jugendinspiration-papperlampor-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

Foto: ©per@myrehed.com

Matsalen med sitt djärvt röda möblemang som Karins olika vävnader förstärker. Hennes Solroskudde är en jugendinspirerad klassiker och papperslamporna ett lekfullt påhitt i form av kaktusblommor.

blomma-carl-larsson-garden-sundborn-lilla-hyttnas

Från 1892 är familjeidyllen med Karin och barnen, stugan och landskapet utanför, hans dominerande motiv.

Resultatet är en varm och okonstlad miljö med enkla möbler och rum målade i djärva färger, en revolution när det begav sig. Man ska komma ihåg att vid tiden som Lilla Hyttnäs växte fram var det modernt att låta varje rum inredas i en enhetlig stil: nyrenässans i matsalen, nyrokoko i salongen, etc.

På Sundborn blandades nytt och gammalt i samma rum, och resultatet blev att det ser hemtrevligt ut. Trivsamt och ordnat men aldrig pedantiskt, just så som det visas på Carl Larssons akvareller: med soffans tyg en smula tillskrynklat, filten lite slarvigt hopvikt, trasmattorna i veck. Kort sagt, spår av människor.

Carl Larssons bilder visade upp en solig bild av ett familjeliv utan hierarki. Här fanns ett socialt budskap som jämte interiörernas magi fortsatte att spela en viktig roll långt efter att Carl och Karin gått ur tiden. Särskilt efter andra världskriget, när tusentals människor kunde flytta in i moderna lägenheter eller egnahem, och god formgivning började spridas genom massproduktion; då fanns våra två influencers idéer om det goda och kreativa hemmet med, och har därefter fortsatt att påverka formgivare, inredare och kreatörer i Sverige och övriga världen.

Läs mer:

Zorn målade Sveriges dyraste tavla vid det här sommarhusets brygga – så ser det ut i dag

Torpidyll från 1850-talet fyllt med oväntade och kreativa Ikea-hack

1700-talsgården har fått en oväntad men helt fantastisk insida, kika in!

_________________________________________

Prenumeration banner SKH_1200x628 (1)