Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa leva i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Otrevliga mjölbaggar – så här blir du av med dem

Mjölbaggar är skadedjur som många kommit i kontakt med.

Men hur gör man för att bli av med de otäcka små rackarna? Och hur kan man förebygga för att slippa besök av dem i framtiden?

Och varifrån kommer de egentligen? Här får du alla svar du behöver ha.

Mjölbaggar hör till samma familj som svartbaggar, när de är fullvuxna är de alla svarta eller kastanjefärgade och fyra-fem millimeter långa. De fyra vanligaste sorterna i Sverige heter stor mjölbagge, svartbrun mjölbagge, rismjölbagge och kastanjebrun mjölbagge.

Hur kommer mjölbaggar till?

Mjölbaggarna blir vuxna på cirka två månader och lever upp till tre år, under gynnsamma förhållanden. Honan lägger 500-1 000 ägg, totalt, under sitt liv. De är känsliga för kyla och gynnas av hög luftfuktighet. När de är vuxna kan de förflytta sig ganska långt och kan därför sprida sig lätt. Man märker tyvärr oftast problemet när de redan har förökat sig och orsakat skador på produkterna.

Baggarna har fyra steg i sin utvecklingscykel: ägg, larv, puppa och vuxen. Alla etapper kan förekomma på livsmedel, men äggen är så små att vi knappt kan se dem. Larverna är, i vissa fall, det mest destruktiva skedet, men samma gäller för de vuxna, då man upptäcker dem lättast. Mjölbaggens larver kallas ofta för mjölmaskar.

Vad gillar mjölbaggar och mjölmaskar?

Mjölbaggarna angriper framför allt torra livsmedel som mjöl, pasta, flingor, havregryn, nötter, fågelfrön, kryddor och nötter. De kan även förstöra papperspaket med hjälp av sina starka underkäkar. Att mjölet blivit angripet märker du på dess färg som blir gråaktig och har en tendens att mögla.

Baggen avsöndrar ett sekret med lysolaktig doft som kan sitta kvar i angripna varor. Därför kallas de också lysolbaggar.

Både de färdigvuxna mjölbaggarna och mjölbaggslarverna livnär sig gärna på våra torrvaror i skafferiet.
Foto: Adobe Stock
Mjöl, pasta, flingor, havregryn, nötter, fågelfrön, kryddor och nötter är några av de livsmedel mjölbaggen gillar.
Foto: Adobe Stock
Det är en god idé att föra över sina torrvaror till glasburkar för att ha koll på att inga skadedjur följer med hem från affären.
Foto: Adobe Stock

Vart kommer mjölbaggar ifrån?

Den vanligaste i våra hem är den svartbruna mjölbaggen som har funnits i Sverige sedan 1940-talet och sprids via spannmålshantering. Den är svårbekämpad och har du otur kan den till och med redan vara i mjölpåsen som du köper. I äldre hus är det inte ovanligt att mjölbaggarna redan finns på plats. Den klarar sig inte utomhus alls, och kan inte flyga. Det kan däremot brödbaggar och tobaksbaggar som är två andra skalbaggar som kan angripa mat i skafferiet – läs mer om dem här!

Den stora mjölbaggen är inhemsk, och lever året runt i vår svenska natur. Den är en god flygare och kan ofta påträffas inomhus under den varma årstiden men den blir sällan ett problem inomhus nu för tiden.

Den kastanjebruna mjölbaggen och rismjölbaggen är båda ett globalt fenomen och behöver högre temperaturer för att överleva. De påträffas främst i importledet av spannmålsprodukter och når sällan till våra hem.

Förebygg! Så håller du mjölbaggarna borta

Eftersom larverna livnär sig på torrvaror är det viktigt att hålla ordning och rent i skafferiet, samt hålla det svalt och fritt från fukt. Det är även bra att undersöka nyköpt mjöl, havregryn och andra torrvaror genom att hälla över dem i glasburkar, så att du inte får med dig mjölbaggar hem från affären. Glasburkar är extra bra då mjölbaggarna har en förmåga att bita sig igenom pappersförpackningar.

Upptäcker du några kryp kan du frysa ner de angripna matvarorna, använda kiselpulver eller flytande bekämpningsmedel för att ta kål på dem. 

Det finns husmorsknep som förespråkar persilja, lagerblad, vitpeppar med mera men det är osäkert hur pass effektiva de är.

Använd så kallade indikationsfäller (klisterfällor) som du kontrollerar regelbundet för att snabbt få veta om det finns skadedjur som du bör bekämpa.

Så blir du av med mjölbaggar i skafferiet

Om det ändå skulle vara så att du upptäcker de små krypen en dag i dina torrvaror går det att bli av med dem. Börja med att tömma alla skåp och lådor och ta bort eventuellt hyllpapper. Om det förekommer rikligt med mjölbaggar är det bra att kontakta en saneringsfirma. Dra ut lättare möbler och spisen en halv meter från väggen.

Rengör lådor och hyllor noga. Använd helst dammsugare, men byt direkt och kasta använd dammsugarpåse, i väl förseglad förpackning, men inte i sopkorgen inomhus. För att mjölbaggarna inte ska spridas vidare kan det även vara lämpligt att frysa alternativt värma förpackningarna över 55 grader i drygt en timme.

Flytta skafferivaror för att slippa fler mjölbaggar

Undersök alla varor innan de sätts tillbaka och kasta allt som blivit angripet. Samma sak här, kasta inte i sopkorgen inomhus.

Försök att bevara nya matvaror som är paketerade i till exempel papper och kartong på något annat ställe under några veckor (behandla även den ytan först och låt torka). Alternativt, placera dem i lufttäta behållare innan du ställer tillbaka dem i skåpet.

Även om du rengör grundligt kan det vara nödvändigt att behandla otillgängliga vinklar och vrår med bekämpningsmedel.

I större anläggningar och produktioner som silos, containrar och liknande måste man använda gas för att bekämpa dessa skadedjur.

Se även: