Prispallen

Kanske är det den vänligt leende sitsen som gör att man blir glad av Per Sundstedts pall Ving. Eller kanske att den känns så självklar, som något man känner igen. Att vagga fram och tillbaka är lugnande, det är något ursprungligt över det. Kanske är det därför som leendet smittar av sig.

  – Jag har alltid suttit och vägt på stolar. Stolar man kan gunga på är på något sätt mycket skönare än andra, säger Per Sundstedt.

När han gjorde sin Ving hade han just, av sin vän formgivaren Mårten Cyrén, hört talas om ett pinnstolsprojekt som pågick, med några formgivare och konstnärer tillsammans med Ivar Björkman på möbelföretaget Pyra. De ville se om man kunde vidareutveckla pinnstolen som idé och tillföra nya uttryck och ny funktion.

De förde diskussioner om vad en pinnstol egentligen är, och kom fram till att det helt enkelt är en teknisk konstruktion som består av en massiv träplatta med pinnar som går antingen uppåt eller neråt eller bådadera. Arbetet resulterade i åtta nya pinnstolsvarianter. När Per anslöt var hans gungpall redan klar.

– Varför det blev en pall? Tja, det var enklare att göra än en stol… Den bara kom när jag satt och mekade på datorn. Jag skissade lite på en a4:a – det blev några gubbar som sitter på en pall, några hänger vid en bardisk. Sedan blev det en pappersmodell, det gör jag alltid, för då får man veta mycket mer om det man håller på att göra, säger han. 

När man sitter på Ving känns det som om man gör ryggen en välgärning. Den får röra på sig – och det känns nyttigt. Pallen är lite högre än en vanligt sittstol, men lägre än en köksbarstol, och man mer halvsitter på den än slår sig ner. 

Men man kan också grensla pallen, och sitta på den som på en sadel eller gunghäst. Hur man än väljer att göra är det rörelse som är tanken. 

Många arkitekter köper pallen för att man får en bra räckvidd över ett stort arbetsbord, andra har den som köksstol eller extrastol. Tanken väcks: Tänk om alla skolbarn fick sitta och gunga på en sådan här pall. Eller folk i ett helt kontorslandskap…

Pallen är liten och nätt, väger bara 1,5 kilo, den går lätt att förvara till exempel under ett skrivbord. Men om man har den som extrastol kan man till exempel låta den hänga på väggen – där pryder den sin plats nästan som ett konstverk, eller ett japanskt tecken.

Pallen produceras av möbelföretaget Pyra och tillverkas av småländska snickare, och när När Ivar Björkman på Pyra har varit ute och visat upp Ving har det alltsomoftast lett till att samtal satt igång. Pallen verkar få folk att börja prata.

– Det här är ingen vanligt stol, det är en stol som skapar samtal. Och det väcker ju intressanta funderingar – undrar vad som skulle kunna hända om man till exempel ställer den i ett väntrum, säger Ivar.

I dag finns stolen på Nationalmuseum och även i en av Milanos förnämsta designbutiker. Vägen till Milano gick via en gungstolstävling som Ving deltog i under Milanomässan förra året, som arrangerades av en italiensk designtidning, Designboom.com. Hela 1 434 bidrag deltog, många i fantasifulla skepnader. Bara 20 gick till final, däribland Ving. Men vinnare blev en surfingbrädesinspirerad gungstol i skummaterial och glasfiber, gjord av en venezuelan. 

Och här kunde ju historien ha slutat, om inte chefredaktören på Designboom.com några månader senare gifte sig, och Ivar Björkman då passade på att skicka henne en specialgjord, rödmålad Ving som bröllopspresent. Hon visade sin fina röda pall för en god vän – Maddalena di Padova som äger designbutiken. Denna blev så förtjust att hon genast beställde 20 stycken röda pallar som nu säljs i butiken. 

Men egentligen är det inte möbler som är Per Sundstedts huvudsakliga arbetsområde. Under de 39 år som gått sedan han lämnade Konstfack, har han framför allt arbetat med belysning. Storsäljaren var en lampa, Candela, som fanns både som sänglampa och golvlampa och som han gjorde för Kostalampan, och som kom 1968.

– I dag hittar man den ofta på Myrorna för 35 spänn, säger Per.

Att det blev lampor beror på att Pers lärare på Konstfack hade bra kontakter med lamptillverkaren Lampan i Fåglavik, som så småningom köptes upp av Kosta.

– På skolan var vi mindre specialiserade än man är nu för tiden, och jag gjorde allt från symaskiner och silversmycken till kakformar och lampor. Lampor passade mig bra eftersom det var ganska tekniskt. 

Lampan i Fåglavik köptes så småningom upp av Kosta, det ena gav det andra och snart var Per Sundstedt helt och hållet inne på belysning. Det blev bland mycket annat projektering av ljussättning i kontorslandskap och ljussättning i Berzelii park i Stockholm.

– De lyktorna är lite 20-talsaktiga. De har ett mycket speciellt material, en tunn plastfilm som engetligen inte alls är tänkt för belysning. Jag upptäckte att när jag vände materialet ut och in fick de lyktorna att lysa svagare på håll, och på så sätt kunde jag få både Berns och Chinateatern att framträda, samtidigt som träden blev belysta.

– Det roliga med lampbranschen är att den utvecklas snabbt, det har varit ett eldorado att jobba med belysning. 

Bara en gång tidigare har Per Sundstedt gjort en stol. Det var 1984, den gången för Ikea. 

– Men den blev ingen succé, den sålde inte så bra. Dessutom passade det inte mig att jobba för dem, säger han.

Uppmärksamheten som har följt med Ving kom ganska oväntat, tycker han. 

– Det har varit annorlunda. Det beror nog på att jag är ganska ovan, det arbete man gör för offentlig miljö blir sällan uppmärksammat på samma sätt. 

Per som gungat på stolar sedan han var liten skulle mycket väl kunna tänka sig att ställa en gungstol vid matbordet. Det handlar bara om hur man gör den, tror han. Men förmodligen skulle i så fall de tusentals vardagstjaten ”sitt inte och väg på stolen” lösas upp av sig själva och aldrig mer yttras. Där skulle vi sitta och vagga oss lugna och få starka ryggar.

Juryns motivering:

”Med grafisk skärpa och lustfylld rörlighet visar gungpallen Ving att en liten möbel också kan vara stor konst. Den är en spännande nytolkning av en traditionell möbel som säkert finner en ny, yngre publik som gillar lättsamt sittande i fusion med form.”

Årets jury har bestått av:

Arkitekterna Love Arbén och Thomas Sandell

designhistorikern Sara Kristoffersson 

och Sköna hems chefredaktör Lotti Ander.

För god och nyskapande möbelformgivning

Årets Möbel är Sköna hems utmärkelse för god och nyskapande möbelformgivning. Priset delades ut första gången 1993. Utmärkelsen delas ut på Möbelmässan den 5 februari, och består av ett exklusivt diplom, i år utfört av grafiska formgivaren Joanna Nilsson

Tidigare mottagare av Årets Möbel:

1993 Johan Hellström för bokhyllan Kubik.

1994 Morten Kjelstrup och Allan Østgaard för barnmöbelserien Mammut.

1995 Björn Dahlström för Liten fåtölj.

1996 Jan Schedin för bord- och bänkserien J.S.

1997 Anki Gneib för hylla Squeeze.

1998 Jonas Bohlin för kollektionen Liv.

1999 Åke Axelsson för stol Anselm.

2000 Mats Theselius för stol Ambassad.

2001 Jonas Lindvall för stol Oak. 

2002 Boris Berlin och Poul Christiansen för stol Non.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Sköna hem + tvål & doftstickor från Rituals. Köp nu!