Årets möbel 2010

I ett beduinläger i öknen fick svenska formgivaren Katrin Greiling inspiration till sin färgstarka ottoman, Bidoun. Hennes avslappnade skapelse belönas med Sköna hems utmärkelse Årets möbel 2010.

»En möbelserie inspirerad av beduintältets sitt- och liggmöbler, som i  sin tur vuxit fram ur nomadlivets specifika behov och långa tradition. I  Katrin Greilings moderna variant kan madrasserna med stor flexibilitet  och en smart teknisk lösning kombineras efter behov och lust, och väl  valda textilier har upphöjts till centrala uttrycksbärande element.  Bidoun är en divan för 2000-talets urbana nomader!«

Juryn: Björn Dahlström, industridesigner, Cilla Robach, ­intendent på ­Nationalmuseum, Shideh Shaygan, ­inrednings­arkitekt, Dan Gordan, redaktör på Sköna hem.

Årets möbel, Sköna hems ­utmärkelse för god  och ­nyskapande möbel­formgivning, delades ­första gången ut 1993.  Utmärkelsen och ett ­stipendium på 30 000 kr, ­delas ut vid en ­ceremoni  i samarbete med inredningsbutiken Asplund i Stockholm.

Pressmaterial

Formgivaren Katrin Greiling har de två senaste åren levt och  arbetat i Dubai, den överdådiga, nyrika staden i Före­nade Arabemiraten.  Under en utflykt till en oas i öknen fick hon kontakt med en  beduinfamilj – ett möte som inspirerade henne till att formge Bidoun, en  ottoman i en soffkollektion som nu utsetts till Årets möbel 2010. 

Sköna hem träffar henne en iskall januaridag i Stockholm där hon är på  kort besök från det något varmare emiratet. Hon är stolt över  utmärkelsen och berättar entusiastiskt och eftertänksamt om sina  upplevelser på den arabiska halvön, och den nu prisade möbeln. 

Oasen Liwa ligger vid Rub’ al-Khali, ”det tomma området”, som är en av världens största sandöknar. 

– Den vackra oasen med sina dadelpalmer och sanddyner är en behövlig  kontrast till den superlativa staden. Jag åker ofta dit i min jeep och  har haft många fina upplevelser där. Vid ett tillfälle blev jag och en  vän bekant med en underbar beduinfamilj.

Mattorna, kamelsadlarna, de låga möblerna, madrasserna att ligga på när  man äter – allt i familjens tält inspirerade henne till att skapa något  nytt utifrån den inhemska traditionen. Till det fogade hon vår tids  plastrep, inspirerad av repen som höll upp beduintältets öppning och som  hon även iakttagit i Dubais hamn – en av världens mest trafikerade –  där de surrade presenningar runt last på kajen. 

I Katrins nya möbel förenas de när ottomanens madrasser 

i olika mönster och färger hålls samman av plastrep. På så sätt kan  madrasserna byta plats när man önskar förändring i inredningen eller det  uppstår behov av extraplatser för övernattande gäster.

– Jag ser också en koppling till en europeisk möbeltradition, som i den klassiska chesterfieldfåtöljen där knappar skapar ett rombmönster i möbeln. 

Hennes möbel premiärvisades förra våren på konstmässan Art Dubai och  efter att ha väckt uppmärksamhet där fick Bidounsofforna möblera  ytterligare två stora konst­evenemang, en paviljong på biennalen i  Venedig och vip-loungen på höstens konstmässa, Abu Dhabi Art.

– De flesta jag pratade med utgick från att möblerna var importerade  från Europa. Att ottomanen var både formgiven och tillverkad i Dubai  förvånade alla, och är nära nog unikt.

I Europa är det vanligt, och en självklarhet, att formgivare arbetar med  förankring i lokala traditioner. Men i Dubai med sin explosionsartade  utveckling mals det gamla lätt ned under grävskopornas framfart. Design  och arkitektur arbetar hellre med modernismens gester, inte sällan de  svulstigare varianterna. Världens högsta byggnad, Burj Khalifa, reser  sig här 828 hybrismeter upp i skyn.

– Jag ser det som min uppgift att slå kulturella broar, att filt­rera  den äldre arabiska traditionen genom min europeiska erfarenhet. Låta  funktion och orientalisk ornamentik slå följe. 

Katrin har dubbla pass i handväskan. Men inget av dem från Förenade  Arabemiraten. Hennes svenska pass är relativt nytt, det andra – ett  tyskt – betydligt äldre. Hon växte upp 

i München och kom till Sverige först som tjugoåring. Hennes svenska är nära nog perfekt, bara en liten brytning anas.

Det var 1995 som hennes pappa och två yngre bröder under en resa  hittade ett sommarhus i Småland. Hemma vid middagsbordet förklarade  sedan föräldrarna att en förutsättning för ett köp var att någon i  familjen lärde sig svenska.

– Jag räckte omedelbart upp handen, berättar Katrin. Jag hade hört talas  om Konstfack och tänkt att det var en utbildning som jag gärna ville  söka till.

Vägen till Stockholm inleddes dock på Öland. Att lära sig snickra och  att skaffa sig materialkännedom var för Katrin en viktig förutsättning  innan hon skulle studera design. Hon fick höra talas om Capellagården,  och 1998 påbörjade hon ”två fantastiska år” på skolan.

Den vackra och skyddade miljön invid alvaret beskriver hon som en dröm.  Lärarna var uppmuntrande och här fanns utrymme att uttrycka sig fritt i  alla slags material.

Därefter gick flyttlasset till Stockholm och fem års studier på  Konstfack med inriktning på inredningsarkitektur och möbeldesign, ”helt  underbart på sitt sätt”. Inte minst när hon kunde fokusera på sitt  mastersprojekt i den då nya, vita och opåverkade skolmiljön vid  Telefonplan. I sitt examensarbete, Forest aesthetics, ritade hon en skog  och visade i en rumslig installation med fyra produkter sin  naturtolkning. Här ingick ett grenverk – en mental rumsavdelare i form  av några tunna, böjda aluminiumstänger – vilken möbelproducenten Offecct  fick ögonen på och satte i produktion.

– Det är en avdelare som varken stänger in eller ut, men som med sina  stänger ändå skapar en trygghet, förklarar hon. Och den visar att man  inte behöver bygga väggar för att gränsa av. Några linjer kan räcka.

Sedan examen 2005 har Katrin Greiling haft sin egen studio. Hon  har arbetat på Nyréns arkitektkontor och arbetat med egen formgivning.  För japanska Askul har hon ritat en rolig väggklocka, och till  designveckan Swedish style in Tokyo, som tioårsjubilerade i höstas,  ritade hon en utställning med svenska möbelföretag. 

Det svenska liksom det japanska formspråket tilltalar henne.

– Det handlar om naturens påverkan men också om poesi, tror jag. Den  visuella enkelheten som kan förstås direkt och inte är för teknisk, och  som i detta är ett uttryck för en humanism, funderar hon. 

– Tysk form, fortsätter hon, är mer ”verkopft” – i huvudet, komplicerad!

Hon fotograferar mycket och bidrar bland annat som fotograf till Al  Manakh, en arkitektur- och designguide initierad av Rem Koolhaas, som  bevakar nya urbana utvecklingar 

i Golfregionen. Andra upplagan som kommer ut nu i mars fokuserar på hur regionen hanterar den finansiella krisen.

– Kameran är ett verktyg som alltid är med mig. Jag tänker mig ögat som  en vässad blyertspenna som iakttar och registrerar. Kameran är ett sätt  att hålla fast dessa bilder.

Äventyret i Dubai inleddes för tre år sedan, mest av en slump.  Katrin ställde ut på den unga salongen vid möbelmässan i Milano. En  lampa med mustasch väckte uppmärksamhet och en besökare frågade om hon  kunde tänka sig att producera i Dubai.

– Jag glömde den där kontakten, men under ett besök 

i Frankrike senare samma år stötte jag på ytterligare någon som arbetade  i Dubai. Hela idén med Dubai kändes väldigt främmande, men jag drevs  nog av nyfikenhet, så jag tänkte: Jag prövar! Och så åkte jag dit för en  intervju.

Första mötet beskriver hon som en bisarr upplevelse och efter tre dagar i  otrolig hetta var det väldigt skönt att komma hem igen och cykla till  studion på Bondegatan på Söder. Men så kom hösten och kylan, och i  november 2007 bestämde hon sig för att flytta till Dubai för att arbeta  som inredningsarkitekt.

Hon träffade ägaren till Traffic, företaget som nu producerar Årets  möbel. Efter att ha vunnit en designtävling de utlyst, började Katrin  arbeta som ansvarig formgivare för dem. Soffkollektionen Bidoun ritade  hon till tidskriften Bidouns lounge på Art Dubai. Traffic arbetar också  med de främsta europeiska möbelproducenterna, från Sverige bland annat  Asplund som även är återförsäljare av Bidoun.

Drygt två år efter att Katrin kom till Dubai har hon återupptagit verksamheten i Sverige och för nu en pendlande tillvaro.

– Med mitt formspråk känner jag mig mycket mer förankrad i den svenska  kulturen än i den tyska. Det är tolv år sedan jag flyttade från München.  Sverige har blivit hemma, också. Nu ska jag ta hit min jeep och  upptäcka mer av landet, bortom Småland och Stockholm.

Namn: Katrin Greiling.

Född: 1978.

Familj: Mamma och pappa i München, två ­yngre bröder som studerar till arkitekter.

Bor: Stockholm och Dubai. 

Vän och designfavorit: Konstantin Grcic.

Lyssnar på: Cellomusik av Yo-Yo Ma, 1970-tals­electronica med Black ­Devils Disco Club och arabisk oud av Karem Mahmoud.

Läser: Susan Sontags ­On Photography.

Tidigare mottagare av Årets möbel

1993     Johan Hellström för bokhyllan Kubik.

1994     Morten Kjelstrup och Allan Østgaard ­för barnmöbelserien Mammut.

1995     Björn Dahlström för Liten fåtölj.

1996     Jan Schedin för bord- och bänkserien j. s.

1997     Anki Gneib för hylla Squeeze.

1998     Jonas Bohlin för kollektionen Liv.

1999     Åke Axelsson för stol Anselm.

2000     Mats Theselius för stol Ambassad.

2001     Jonas Lindvall för stol Oak.

2002     Boris Berlin och Poul Christiansen för stol Non.

2003     Per Sundstedt för gungpallen Ving.

2004     Stefan Borselius och Fredrik Mattson för stol Sting.

2005     Thomas Bernstrand för bord Uddabo.

2006     Peter Andersson för stol Tilt.

2007    Peter Cohen för hylla Cell.

2008    Inga Sempé för bord La Chapelle.

2009    Anna von Schewen för stol Twist

Se vimmelbilder från prisutdelningen här

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Köp 8 nr av Sköna hem - få 4 rödvinsglas från iittala. Läs mer!