Stol för olydigt beteende

En stol att väga på, en möbel som uppmanar till olydigt beteende är Årets möbel 2006. Formgivaren Peter Andersson får Sköna hems utmärkelse och ett stipendium på 20000 kronor för sin eftertänksamma gestaltning.

Inte en gungstol, men en stol att väga på. En stol för olydigt beteende som Peter Andersson säger om sin skapelse. Tilt heter den, vilket är engelska för den balansakt som varje skolbarn och även många vuxna dagligen ägnar sig åt.

– Jag vägde förstås själv på stolarna i skolan, berättar han när vi träffas på arkitektkontoret på Södermalm. Men varför är det förbjudet? Varför är det tabu att göra något som alla gör? Den frågan är intressant i sig själv tycker jag, säger Peter. 

Peter Anderssons möbel ville utmana begreppen och fråga just varför? Idén hade han burit på i flera år men utan att veta hur den skulle gestaltas. Så småningom mognade funderingarna, och skissandet vid ritbordet tog vid.

Utmanar vardagens säkerhetskänsla

En utmaning i sammanhanget gällde konstruktionen. Alla stolfabrikanter känner till de känsliga punkterna mellan bakben och ryggsits där påfrestningarna blir stora när folk envisas med att väga på sina sittmöbler. Framför allt många trästolar har gått i retur till fabrikerna med knäckta ben och ryggar. Med två benpar på gungmedarna löste Peter Andersson den gordiska knuten och gav stolen både styrka och dess estetiska särtecken.

– En intressant aspekt hörde jag av en sjuksköterska, som sade att det är bra för barn att väga på stolen. Det är ett sätt att träna upp balanssinnet. Men varför också vuxna väger? Kanske för att vi är för säkra i vår vardag. Vägandet blir ett litet äventyr, det är ju alltid kittlande att befinna sig på gränsen…

Han berättar också att alla som ser stolen frågar om man inte kan välta? Svaret är att det sitter en liten plastplopp längst bak på meden som markerar stopp. Helst hade han sett att det var en liten tuta, men det tyckte producenten var för mycket.

– Men idiotsäker är den inte. Det går att välta. Ungefär som med bilar, de kan krocka. Säger han och suckar lite över frågan.

Med Tilt har så det förbjudna till sist besegrats. Den olydige går fri och konsten att sitta fritt har fått sin originella gestalt.

Under Stockholm furniture fair 2004 visade han sin prototyp på arkitektkontoret dit bland annat nc möbler kom på besök. Trämöbelproducenten i Valdemarsvik har under några år förnyat sig och Peter Andersson har med sina möbler och idéer tagit aktiv del i förändringsarbetet. Ytterligare ett år senare, vid förra möbelmässan, kunde den färdiga stolen presenteras, nu med något slankare proportioner.

Formgivning som kommentar

Idén att möbler, konsthantverk och annan formgivning utöver sin primära funktion gör en kommentar – ofta med humoristisk knorr – kallas i dag för konceptdesign. Peter Andersson säger att han själv inte använder begreppet, men den kommenterande formgivningen är en stor del av hans lust. Och när Nationalmuseum under designåret definitivt satte begreppet på kartan med utställningen med samma namn, var Peter representerad med fyra produkter, mer än någon annan.

Intresset hade han redan under uppväxten utanför Höganäs.

– Pappa är en uppfinnartyp och i hans mekaniska verkstad började jag bygga egna saker av skrot jag hittade på gården.

Efter folkhögskola och en period på reklamateljé kom han in på Konstfack i Stockholm. Under de fem studieåren, varav ett som utbytesstudent på Danmarks designskola, tog han fram flera produkter som i dag skulle kallas konceptuella. Ett tema har varit tiden. Med den solcellsdrivna väckningsmaskinen Rise and shine ville han ge oss alternativ till en åtta-till-fem-tillvaro.

– Det är en sorts urban tupp som sitter på fönstret och börjar tjuta när det blir ljust ute. Under sommarhalvåret blir man alltså väldigt aktiv och på vintern tjuter den knappast alls. Då får man gå i ide.

Återupplivade solidariteten

År 1995 fick han som förstaårsstudent ta emot Fornäspriset för en fällstol utförd i formpressningsteknik.

Examensarbetet våren 1999 var en process på temat ”slack”, alltså slappa på engelska. Arbetet var i sig ett försök att handskas med väntan och stå emot den stress studenterna känner inför det sista stora projektet, och på utställningen fanns bland annat en stol som uppmuntrade till ledig och avslappnad sittning. Hjälp fick han av möbeltillverkaren Miljöexpo, vilket ledde in honom mot den industriella formgivningen.

Dessförinnan hade Peter Andersson hunnit med ett solidaritetsprojekt, vilket också gjorde honom till en av sex jubileumsstipendiater när Sköna hem firade 20 år. I det projektet frågade han sig vad som får människor att fungera som individer i det stora kollektivet världen? Med sin röda stol, som fått en förlängd sittyta för en vän att slå sig ned på en stund, och kaffekoppen som man kan hälla ur och dela med sig av till en kaffetörstig kompis, väckte Peter liv i ett bannlyst ord – solidaritet.

– Som bonus gjorde jag en chokladbit i stolsitsens form med ett litet bihang att bryta av för kompisen. Det väckte debatt: Ska biten till kompisen vara mindre än den man tar själv? frågade sig folk. Men jag menade att det handlade om ett givande och tagande. Man vill inte ge bort precis hälften, men gärna visa en gest av omtanke. Och man vill heller inte ta hälften från någon, utan just en lite mindre bit.

Där vi sitter på arkitektkontoret står en nedmonterad röd solidaritetsstol som i dagarna återkommit efter fyra år på resande fot som deltagare i flera utställningar med svensk design. Senast i Havanna på Kuba.

Ljusstake med kryphål

Ytterligare exempel är två ljusstakar som båda finns till försäljning. Den ena, Romance kallad, är en gjutjärnsstake från Formtanke där stearinet, när ljuset brunnit ned efter en lång middag på tu man hand, bildar ett hjärta. 

Den andra ljusstaken är elektrisk och kom till på uppmaning från Svenskt tenn som önskade något nytt inför advent. Man hade bara två dagar på sig och tillsammans med kollegan och vännen Matti Klenell utbröt ett väldigt skissande. Post-it-lapparna med miniskisser fyllde väggen och så småningom kunde man presentera ett tiotal förslag.

– Det var roligt att de valde just den, där vi uttryckte vår ambivalens till julen. Man ser ju tydligt hur någon brutit sig ut!

I produktion hos NC möbler finns också galgen med en extra hängare för väskan (eller en kompis kläder) och stolen Rialto med uppstickande bakstolpe att hänga väskan på. Också det en formgivning som utgår från våra vanor i vardagen, tabubelagda eller ej. Eller örhänget Tinnitus, ett hörselskydd som samtidigt är smycke. Den kombinationsdesignen återstår att föra från prototyp till färdig produkt.

– Det är alltid brist på tid, men det vore kul att testa. Med silikon som gjuts efter hörselgången, som proffsmusikerna gör.

Om den innehållsmättade formgivningen, konceptdesignen, är ett spår i Peter Anderssons arbete, vill han också framhålla ett andra, lika viktigt spår. Det som professionell designer i samarbete med industrin. Som utvecklare, systembyggare och problemlösare i de företag han arbetar med. Förutom nc möbler, Miljöexpo och Örsjö belysning för att nämna de viktigare.

– Det arbetet skiljer sig mycket från fnulandet med egna projekt där man inte behöver tänka på produktionskostnader. Men de egna idéerna är förstås ofta användbara i samarbetet med industrin liksom att jag lärt mig mycket av företagen under åren. Det ena befruktar det andra.

Tankarna kring det friare arbetet liksom kunskapen kring att bygga system, hålla ekonomiska ramar och arbeta med produktionsutveckling, försöker han också lära ut till sina studenter på Beckmans. Här är han tillsammans med Matti Klenell kursansvarig på formlinjen.

– Det är ju ett teamarbete i industrin där man måste kompromissa, vilket inte behöver vara negativt. Tvärtom är det ofta roligt, man arbetar ju nära olika experter.

Och ibland korsar de två spåren varandra. Idén kommer i produktion. Som med Tilt, stolen för olydnad. Och tabutemat gillar han. Det får vi säkert se mer av i framtiden.

Tidigare mottagare av Årets möbel

1993 Johan Hellström för bokhyllan Kubik.

1994 Morten Kjelstrup och Allan Østgaard för barnmöbelserien Mammut.

1995 Björn Dahlström för Liten fåtölj.

1996 Jan Schedin för bord- och bänkserien J. S.

1997 Anki Gneib för hylla Squeeze.

1998 Jonas Bohlin för kollektionen Liv.

1999 Åke Axelsson för stol Anselm.

2000 Mats Theselius för stol Ambassad.

2001 Jonas Lindvall för stol Oak.

2002 Boris Berlin och Poul Christiansen för stol Non.

2003 Per Sundstedt för gungpallen Ving.

2004 Stefan Borselius och Fredrik Mattson för stol Sting.

2005 Thomas Bernstrand för bord Uddabo.

Peter Andersson

Född: 1970 i Trelleborg, uppvuxen i Höganäs. Bor i Stockholm.

Inspiration: Vidsynta människor.

Läser: Kriminalromaner får mig att tänka på annat än jobbet.

Resa till: London är stan, men nästa långresa går till Peru!

Bra egenskap: Är eftertänksam. Inte bra i alla lägen dock...

Favorituppdrag: Uppdrag man lär sig något nytt av.

Juryns motivering

”En stol som med enkla medel överraskar och ifrågasätter invanda beteenden. En sympatisk lösning på ett gammalt problem – i stället för att lära oss att inte väga på stolen, erbjuds vi att behagligt gunga fram och tillbaka på dess bakben. En möbel från Designåret 2005 med potential till långt liv.”

Årets jury har bestått av Cilla Robach, intendent på Nationalmuseum, Björn Dahlström, möbelformgivare, Shideh Shaygan, inredningsarkitekt och Dan Gordan, redaktör på Sköna hem.

Detta är Årets möbel 

Årets möbel, Sköna hems utmärkelse för god och nyskapande möbelformgivning, delades första gången ut 1993. Årets belönade möbel kan ses på möbelmässan – Stockholm furniture fair – såväl hos Sköna hem i entréhallen som hos NC Möbler i C-hallen. Utmärkelsen och ett stipendium på 20 000 kronor, delas ut vid en ceremoni på möbelmässan i Stockholm den 8 februari.