Bordet Landala i design av Emma Olbers årets möbel 2016

Det är fritt fram att använda bilderna i artikeln om Årets möbel. Uppge fotograf: Kristian Pohl. För högupplösta bilder kontakta Dan Gordan (dan.gordan@skonahem.com).

Ett smalare bord ger upphov till bättre middagssamtal, man kommer ju lite närmare varandra, säger Emma Olbers. Och proportionerna blir vackrare, och så tar bordet mindre plats också.

Sköna hem instämmer helt med formgivarens beskrivning men vill även poängtera traditionens närvaro. Hennes Landala är en både modern och finstämd tolkning av allmogens gamla bockbord, en stadig klassiker med över 200 år på nacken.

Känslan för traditionens betydelse har Emma Olbers fått med modersmjölken.

– Jag är femte generationen i en släkt som bor i samma boningshus på en bondgård utanför Göteborg. Där finns en massa gamla möbler, och historien sitter i väggarna. Rötter är viktiga och jag gillar historia och att arbeta med arvet kring svenskt hantverk.

Det är mindre än ett år sedan hon presenterade bordet för producenten Tre sekel, det lilla möbelsnickeriet i Tibro. Efter hennes skisser växte det fram i ett nära samarbete med två av ägarna, Peter Larsson och Stefan Jonsson. De var båda med om att utveckla konstruktionen. Prototyp efter prototyp – det bästa sättet att uppleva en möbel i vardande – så tog Landala gestalt.

Valet av furu var Tre sekels idé. Med så kallad stjärnsågning tar man ut de bästa – och kvistfria – delarna ur tallen. Metoden är gammal kunskap tillämpad med ny teknik och gör att brädorna får trädets årsringar parallellt med kanterna vilket minskar vridning vid torkning. Dessutom blir mönsterbilden vacker.

– Idén, proportionerna och måtten, liksom den identitetsskapande rundningen av kanterna, är mina, säger Emma Olbers. Men bordet är klassiskt, ingen rocketscience precis, utan det är mer i de små detaljerna det syns – de där som gör skillnad.

Som de snygga, nydesignade och specialframtagna vingmuttrarna. En liten detalj som låser skivan vid underredet. Synliga bara för den som tar en titt under bordet.

Även kanternas rundning är speciell. Inte en halvcirkel längs den 30  mm tjocka skivan, utan en båge, vilket också handen känner när den söker sig till den lena träytan.

– Ja, det var verkligen ett teamwork, vilket jag tycker det ska vara när man arbetar med en industri. De som äger och arbetar på en fabrik vet ju vad de är bäst på. Jag är lyhörd för det och

i ett sådant samarbete uppkommer de bästa produkterna.

Det finns, understryker hon, en poäng med att ta tillvara den kunskap vi redan lärt oss. Om man under hundratals år arbetat fram en stabil konstruktion för ett bord – ja, varför då gå över ån efter vatten? Varför uppfinna hjulet igen? Snarare handlar det om att förädla kunskap och, som Emma Olbers, tillföra en detalj eller ett uttryck som placerar möbeln i vår tid.

– Jag älskar ny design och har inte så mycket emot plast heller. Men själv vill jag ha en varm och human miljö att bo i, och då är plast och metall oftast mindre personliga material att omge sig med. Metallskivor är homogena och identiska medan träskivorna är olika. Din bordsskiva är annorlunda än min.

74 cm bredd ger en intimitet kring middagsbordet och samtal brukar trivas med närhet. Ja, det är nästan så att knäna stöter ihop, vilket dock tvärslån hindrar. Men det är ändå lätt att röra vid varandra, kanske fånga en hand på andra sidan bordet. Ändå ger bordet plats för hela kuvert.

– Runda bord, funderar hon, är visserligen mer demokratiska då ingen hamnar på kanten. Men om diametern blir alltför stor, för att många ska rymmas, kommer man för långt ifrån varandra.

Från kortsidan ser man hur stadigt Landala står på golvet, med benen lite kaxigt isär. För den som vill kan det ganska enkelt plockas ner, ställas undan och vid behov monteras ihop.

Vid 20 års ålder flyttade Emma från gården utanför Göteborg till Stockholm för att börja på Nyckelviksskolan och därefter följde studier på Beckmans designskola. Efter arbete på Ikeas designavdelning och Thomas Erikssons arkitektkontor var det i slutet av 90-talet dags att starta eget.

Vid sidan om Tre sekel arbetar hon i dag för Ire möbel, där hon också är designansvarig, liksom för Skultuna, Eldvarm, Skagerak och Asplund.

Hennes projekt Stockholm  wood rönte för några år sedan stor uppmärksamhet. Här försökte Emma få svar på en rad frågor, som om man får en annan känsla för en möbel om man vet var materialet kommer ifrån?

Av virke från några skadade och fällda träd – bland annat en pil från Norr Mälarstrand, en alm från Stureparken och en kastanj från Långholmen – lät hon tillverka en soffa, några bord, en matta samt några mindre träobjekt. Och frågan hon ställt fick sitt tydliga svar: Träets potentiella värde är klart underutnyttjat! I dag tillverkas en av produkterna, ett litet bord, av Ire möbel. Men nu i mer anonym björk.

Hon återkommer ofta till kvaliteten.

– Ja, kvalitet är väldigt viktigt. Väldigt! Det handlar om miljön, hur saker tillverkas och hur de håller. Tänk vilket slöseri, bland annat med tid, om vi ska köpa fler bord i våra liv.

Samtidigt, menar hon, kan vi alla tröttna på en produkt. Men är den av bra kvalitet kan den ändå leva vidare. Få en ny funktion, flytta in i ett annat rum, till landet eller vandra vidare till utflugna barn.

– För mig handlar kvalitet om ett åldrande med värdighet – age with grace. Designkvalitet innefattar också en bra, human produktion samt ett vettigt pris. Tyvärr tycker vi konsumenter att saker ska kosta mindre än de faktiskt gör.

Med utställningen Where does it come from, where does it go? på möbelmässan i februari ville hon fördjupa sitt och and-ras kunnande om materialen som ingår

i olika produkter, ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Aluminium är ett exempel där det syndas enormt med alla små kaffekapslar och värmeljushållare som slängs.

– Aluminium är ett fantastiskt material som kan återvinnas i evighet – bara det samlas in. Hallå alla, gör det, gör nu som jag säger!

Hennes slutsats för egen del är, att verkligen formge med eftertanke, att använda rätt material på rätt ställe. Skinn bör till exempel inte användas bara för sitt utseende, men om det förlänger produktens livslängd kan det vara rätt. Skinnloggorna på jeans är ett typexempel på fel användning.

Har du några önskeprojekt?

– Att ta reda på mer om material och dess miljöpåverkan. Det är intressant, viktigt och en kul utmaning. Det är för mig att bygga vidare på möbelhistorien, i rätt riktning. Vi har ju bara en planet och den måste vi vara rädda om, vi måste alla bli planetskötare, som miljöprofessor Johan Rockström säger.

På en ö i skärgården utanför Norrtälje finns sommarstället där Emma och hennes man på fritiden sliter med att återställa det öppna landskapet. Själv trivs hon med röjsågen och kör traktorn när det behövs.

Jag vill ju att mina barn ska kunna bada i Östersjön och att folk ska kunna andas i städerna. Vi måste kasta av oss  skygglapparna och tänka efter innan vi handlar nytt.

Tidigare mottagare av Årets möbel:

1993 Johan Hellström – bok-hylla Kubik.

1994 Morten Kjelstrup/Allan Østgaard – barnmöbel---serie Mammut.

1995 Björn Dahlström – Liten fåtölj.

1996 Jan Schedin – bord- och bänkserie J S.

1997 Anki Gneib – den lilla -hyllan Squeeze.

1998 Jonas Bohlin – kollektion Liv.

1999 Åke Axelsson – stol -Anselm.

2000 Mats Theselius – stol -Ambassad.

2001 Jonas Lindvall – stol Oak.

2002 Boris Berlin/Poul -Christiansen – stol Non.

2003 Per Sundstedt – gung-pall Ving.

2004 Stefan Borselius/Fredrik Mattson – stol Sting.

2005 Thomas Bernstrand – bord Uddabo.

2006 Peter Andersson – stol Tilt.

2007 Peter Cohen – hylla Cell.

2008 Inga Sempé – bord La Chapelle.

2009 Anna von Schewen – stol Twist.

2010 Katrin Greiling – ottoman Bidoun.

2011 Staffan Holm – pall Spin.

2012 Mats Broberg/Johan Ridderstråle – kollektion Tati.

2013 Fredrik Färg/Emma Marga Blanche – fåtölj Emma.

2014 Gustav Person – bord Spänna.

2015 Thomas Sandell/Pierre Sindre – fåtölj Chester.

3 nominerade får hedersutmärkelser

Fyra nominerades, en utsågs till Årets möbel och de tre övriga får Sköna hems heders- omnämnande. Former som med estetisk uttrycksfullhet är värda all uppmärksamhet.

Mr Jones av Alexander Lervik, producent Adea

Marfa av Claesson Koivisto Rune, producent Nikari

Air av Mathieu Gustafsson, producent Design house Stockholm

Av: Dan Gordan

Foto: Kristian Pohl