Den biologiska spridningen av högar i hemmet (så förökar de sig)

Publicerad 19 sep 2015 kl 21.23

Det slog mig en dag, alla dessa högar som med en sån hånfull självklarhet tar plats på köksbord och andra avlastningsytor – kvitton, reklam, räkningar, papperslappar och annat – hur är den snabba tillväxten möjlig? Kan detta vara svaret?

Cecilia Öhrn

Högar uppstår när hemmet blir invaderat av biologiska partiklar som direktreklam, räkningar, kvitton och övriga parasiter. De kallas smittämnen och kan vara knepiga att få bukt med eftersom de snabbt lär sig att komma undan sina fiender.

Direktreklam

Direktreklam är organismer i varierande storlek och består av tidningspapper, kuvert eller inplastade utgåvor. Direktreklam finns nästan överallt omkring oss, i brevlådor, i hallen, i köket, på bordet, i tidningskorgar och på golvet. Viss direktreklam har vi nytta av, som till exempel de som innehåller rabattkuponger och bonuscheckar som hjälper oss att handla ekonomiskt.

När direktreklam väl tagit sig förbi hemmets olika försvar mot att bilda högar, är hemmet är en mycket gynnsam plats för direktreklam att leva och föröka sig på. En skylt med ”Reklam – nej tack” är det första hindret direktreklam stöter på då den försöker tränga sig igenom utifrån. Inne i hemmet cirkulerar också människor som känner igen och attackerar främmande organismer som direktreklam.

När den skadliga direktreklamen trots detta motstånd ändå lyckats ta sig in och bli kvar i hemmet har en hög uppstått. Många högar lyckas hemmet få bukt med utan hjälp utifrån. Men är högen så stor och svår att hemmet inte klarar det finns sopsatationer, så kallade pappersåtervinning, att ta till.

Räkningar

Räkningar är näst efter direktreklam den mest effektiva biologiska organismen som orsakar högar. Till skillnad från direktreklam finns inget effektivt skydd som ”Räkningar – nej tack” för att stoppa en räkning från att ta sig in i hemmet och föröka sig i högar. Räkningar har dessutom en förmåga att överleva längre på ogästvänliga ytor som matbord, bänkar och i lådor.

Räkningar består av finfördelad pappersmassa (antingen massaved eller så kallat returpapper) och ett skyddande hölje (kuvert) med en klisterremsa som gör att räkningarna kan fastna på hemmets avlastningsytor eller tränga in i befintliga högar. Där överför de sin egen arvsmassa för att få avsändaren att tillverka nya räkningar i form av påminnelser.

Räkningar som förökar sig i en hög kan orsaka många bekymmer, till exempel inkasso och kronofogden. Räkningar har en förmåga att bli kvar inne i det skyddande höljet (kuvertet) som hemmets ordningsamma personer dock kan lära sig att känna igen i syfte att betala räkningen. När dessa kuvert når hemmet i för snabb takt får hemmets ordningssamma personer dock svårt att skydda hemmet mot en ny hög. Det finns elektroniska medel som till exempel e-fakturor för att skydda sig mot högar.

Kvitton och övriga smittämnen

Kvitton från diverse inköp är vanligt förekommande i högar. Så kallade storhandlingskvitton, klädkvitton eller kvitton med garanti kan trivas och föröka sig i högarna och orsaka irritation som ger huvduvärk.

Till smittämnen brukar man även räkna diverse papperslappar som informationslappar och så kallade to-do-listor och inköpslistor, som var och en består av en enda papperslapp med mer eller mindre aktuell information. Stora högar med utländska mynt, sedlar eller kvitton är inte så vanliga i Sverige, men vid utlandsresa är det viktigt att vara noga med vad man för tillbaka till hemmet och som i värsta fall kan bilda en ny hög.