Gunnar Wennerberg - jugendepokens främste

Det var under en resa till Paris i slutet av 1800-talet som Gunnar G:son Wennerberg (1863-1914) upplevde jugendmästaren Emile Gallés glas-konst och drömde om att få göra något liknande i Sverige.

I ett brev hem till prins Eugen skriver han om "det mest öfverlägsna" glaset."Jag tycker Kostaherrarna skulle försöka sig på den tekniken och med hjälp av någon artist, som jag t ex, skulle de kunna göra förtjusande saker ..."

Han blir också snart bönhörd och anställs av Kosta 1898. Tekniken Wennerbergsyftade på i sitt brev var överfång som innebär att ett ofärgat grundglas, en "post", förses med flera skikt av färgat glas. Genom etsning eller slipning, eller en kombination av båda teknikerna avlägsnas sedan delvis skikten så att mönster i relief framträder.

Under sina första fem år på Kosta ritade han förlagor till ett stort antal glas som genomgående utfördes i överfångsteknik. Vasen på bilden är bara 13,5 cm hög, men upp-visar jugendvärldens böljande sensuella linjeföring. Naturen är främsta motivkälla och det är vinrankor som på vasen här intill, penséer, orkidéer, liljor och magnolior. Men också örter som kapris, och lager. Svenska vildblommor, som han tidigare gjort succé med under sin anställning som mönstertecknare och konstnärlig ledare på Gustavsbergs porslinsfabrik, förekommer bara i undantagsfall på glaset.

Gunnar G:son Wennerberg återkom senare till Kosta för en andra period 1908. Nu var hans blommor mer stiliserade och närmade sig ornament. I samband med Stockholmsutställningen året efter lämnade jugendepokens främsta glaskonstnär för alltid Sverige. Åter slår han sig ner i Paris, där han bland annat ritar mönster för porslinsfabrikerna i Sèvres.

Vasen i överfång med slipad dekor av vindruvor i gröna nyanser tillverkades på Kosta vid sekelskiftet 1900. Såld på Bukowskis våren 2011 för 15 925 kr.