"Jag hatar fyrkantigt!"

Prestigeföretag från hela världen står på kö för att samarbeta med den egensinniga formfantomen Jaime Hayón. Möbler, keramik, porslinsfigurer, vaser, jätteskulpturer, restaurang- och hotellinredningar, skor … Inget verkar främmande för den enormt produktiva Madridfödda formgivaren.

Jaime Hayón (uttalas Chaime Ajjånn) rör sig i gränslandet mellan traditionell formgivning och konst. Mycket av hans skapande är installationer och utställningar på gallerier, och når aldrig vanliga konsumenters hem.

Han började som graffitikonstnär i unga år och gjorde tidigt kometkarriär på Benettons kreativa verkstad Fabrica. Hans första egna utställning Mediterranean digital baroque i London (hans nuvarande hemstad) slog ner som en bomb i designvärlden 2003. Och stjärnstatusen följde snabbt.

Samtidigt som han är uppskriven och hyllad, tycker många att Hayón flörtar alltför mycket med kitsch. Hans form- och bildvärld är en mystisk superpostmodernistisk mix av folklore och science fiction. Samtidigt präglas Hayons kreationer alltid starkt av både glamour och humor. I en väldigt personlig blandning. Klart är i alla fall att få är oberörda av hans originella skapelser. Bland de företag som Hayón jobbat med finns Barcelona design (möbler), Bisazza (kakel), Lladró (porslin), Baccarat (kristall) och Camper (skor).

När jag träffar Jaime en tidig vårdag i Stockholm är han här för att prata om två av sina senaste projekt. Dels hans  senaste kollektion för lyxiga, londonbaserade möbelproducenten Sé (finns i Sverige på NK Inredning), dels den nya soffan Favn som han gjort för danska Fritz Hansen.

Mediabilden av herr Hayón själv är lika färgstark som hans skapelser. Han fotograferas gärna i knalligt kulörta kläder, inte sällan utklädd till rosa jättekanin eller clown. Eller ridande på sin gröna gunghästkyckling …

Och jag blir inte besviken. Jag möter en sprallig, impulsiv och glad 37-åring som gestikulerar vilt och pratar oupphörligt. Han lägger sig raklång på golvet när han vill visa de fiffiga detaljerna på sin nya soffa. För dagen är han klädd i (egendesignade) gröna skor från Camper, illgröna strumpor, brunröda solglasögon och lång marinblå sjal.

Varför heter soffan Favn (famn)?

– Jo, jag utgick från det här … (Jaime ler brett och för samman sina kupade händer i en öm gest.) Soffan ska kännas som en omfamning och samtidigt vara elegant. Rund, mjuk, varm. Vi har alldeles för mycket fyrkantiga saker i våra hem. Jag hatar fyrkantigt!

Fritz Hansen är ju ett företag med stark tradition inom skandinavisk design, med superklassiker som Arne Jacobsens Ägget och Svanen. Hur var det att jobba med dem?

– Fantastiskt! De är så oerhört professionella och noggranna, inte en endaste detalj lämnas åt slumpen. Arbetsprocessen med Favn har tagit tre år. Det har blivit många möten och -resor fram och tillbaka. Tur att jag gillar Köpenhamn så mycket!

Soffan som visas här är svart och ganska dyr (ca 60  000 kr). Är den tänkt mest för -offentlig miljö?

– Well, visst kostar den en del. Men jag tycker att den passar lika bra i ett privat hem. Den kommer att finnas i många fler färger. Du kommer att älska färgerna: senap, mint, rött vin! Kulörer som är väldig ”jag”, fast inte så starka utan mer skandinaviska. Det är en ära för mig att få arbeta för ett företag som förvaltar traditionen från Arne Jacobsen. Jag tycker att formen på soffan är i linje med hans former, fast på mitt sätt.

Den känns samtidigt ganska glamourös, som mycket av det du gör?

– Jag älskar det glamourösa! Men jag leker med det, annars blir det ointressant. Det måste också finnas mänsklighet – och humor. Jag är en person som skämtar mycket, jag gillar helt enkelt att ha kul. Titta bara på hur jag ser ut … Väldigt många formgivare i dag tar sig själva på alldeles för stort allvar. De är så pretentiösa och tråkiga! Det blir bara löjligt, känns gammaldags. Kom igen, vi har ingen tid att förlora!

Talar du om designerkollegor som du känner och har jobbat med?

– Ja, det gäller för många av dem. Jag tror att det hänger ihop med att formgivarens roll håller på att förändras helt. Förr var man ett slags expert, som talade ”till folket”. Men nu när allt är interaktivt kan alla skapa på ett eller annat sätt. Konsumenterna har en helt annan makt i dag. Begreppet design håller också på att ändras.

Hur då?

– Uppfattningen om vem som är designer, och vad som är konst och inte håller på att förändras. Formgivning kommer att visas på museum. Vad som är konst, och får visas på museum styrs av samtidens uppfattning. Före 1960-talet var inte foto konst. Nu finns fotografi på gallerier och museer överallt

Ser du dig själv mer som konstnär än formgivare?

– Sådana etiketter är helt ointressanta. Jag vet inte, jag kanske är en kreatör? Jag gillar utmaningar som att göra en vacker och funktionell soffa. Eller stora, helt galna glasskulpturer!

När du gör möbler, tänker du då på vem som ska använda dem?

– Nej, jag tänker aldrig så. Målgrupper och marknadsanalyser är ingenting för mig. Jag skapar, gör det jag gillar, bryter gränser. Marknadsfolket på företag blir alltid helt tokiga på mig eftersom jag ändrar på allt hela tiden, kommer på nytt, byter plan, byter material. Och de: Oh-nooo!

Du har sagt att din senaste kollektion för Sé är inspirerad av insekter och musikinstrument. Vad är det mer som inspirerar dig?

– Livet! Allt runt omkring mig. Allt som gör att jag stannar upp och tittar på det, det som får mig att tänka...

Du är väldigt produktiv och reser mycket. Har du tid för annat än jobb?

– O ja, jag måste få leka också. Ut och cykla, träffa vänner, gå och bowla, gå på konsert. Jag skapar tid för det. Jag bor i London nu och älskar storstaden. Men jag älskar landet också! Och jag måste få vara vid havet några veckor varje år. Det är när jag ligger där, och känner värmen, sanden och saltet, som jag får mina bästa idéer.

Här börjar Jaime prata om familjens betydelse. Han är sambo med fotografen och formgivaren Nienke Klunder, och umgås mycket med hennes familj.

– Snart blir det förändring för mig. Min partner är gravid, en ny del av vårt liv börjar!