Jugend igen

Nostalgivågen är inte över. När danska 50-talsklassiker, tokiga 70-talsprylar, orörda allmogemöbler och till och med (enligt mitt tycke) förskräckliga postmodernistiska saker från 80-talet är återupptäckta, vad finns då kvar att inspireras av? Det kan inte finnas mer att hämta ur stilhistorien. Fel av mig. 

Första tecknet var tapeterna. Tydlig jugendsinspiration syntes hos flera tillverkare, en tillfällighet kanske. Sedan kom Pradas skor. Klackar som blomblad i klar art nouveau, och snart hängde resten av modevärlden på. Nu är det en klar spaning. Plötsligt poppar det upp en möbel här, och en sak där, som i alla fall jag anser är tolkningar av jugend. Märkligt nog syns inget uppsving hos antikhandlarna men det är bara en tidsfråga.

Håll hårt i era jugend-prylar, säger jag bara. För visst var det en fantastisk stil. 

Böljande växtornamentik som dekor, och möbler med enkelt formspråk var högsta mode i Sverige runt förra sekelskiftet. Epoken startade i slutet av 1800-talet som en motreaktion på den överlastade eklekticismen och en längtan till det naturliga. Industrialismen hade haft sitt genombrott och behovet av något nytt och modernt var starkt. En rörelse växte i Europa, här hemma med Ellen Key och Karin Larsson i spetsen. Men underbart är kort, vid första världskriget fick världen annat att tänka på än inredning.

Det är ingen slump att jugendstilen inspirerar oss i dag. Liksom då, har vi nu precis genomgått en tid av stilblandningar med allt från barock till 80-talets brackighet. Enkla former utan konstlade krusiduller känns nytt nu när trendpendeln än en gång har svängt. Vi har upplevt en teknikrevolution och naturen lockar oss mer än någonsin. Gröna vågen är på gång med organiska former och 

naturliga material. Cirkeln är sluten.