Hemma hos Carolina Neurath – ”Jag gillar att skapa mysiga platser i hemmet”

Hemma hos Carolina Neurath och Niclas Engsäll under takåsarna på Östermalm tar man gärna emot gäster. Så gärna att man flyttat köket, tagit bort en vägg och skapat ett helt rum – allt för att alla gäster ska kunna umgås i ett och samma rum!

Annonsen laddas.

Vi har anpassat planlösningen efter vårt sociala liv – vi älskar att ha fester!

Tavlorna i vardagsrummet har Niclas målat. Matta och soffbord, Furniture house. Soffa och sittbänk, Bohem. Mönstrade kuddar, Missoni.
vardagsrum hemma hos Carolina Neurath

Kruka, Svenskt tenn. Vedkorg, Bohem. Tavla på väggen av lowbrow-konstnären Coop. Stående tavla Eric Elfwén. Lampan med ugglan är köpt på en loppmarknad i West Hollywood. Hunden är ett Blocketköp.

vardagsrum hemma hos Carolina Neurath

Hos den tidigare ägaren  fanns kassaskåpet bakom en tavla, Men Carolina och Niclas beslöt sig för att spara det som en del av köket. Köket kommer från Poggenpohl. Vitvaror Electrolux Gourmet range. Stolarna är Eames DSW.

Kök hemma hos Carolina Neurath

I sovrummet en tapet från Nina Campell. Sängbord, Bohem. Antika lampor. Blommiga kuddar, Cushion me happy.

sovrum hemma hos Carolina Neurath

I sovrummet står Mies van der Rohes Barcelonafåtölj med pälskudde från Moltex. Gardin, Ikea.

hemma hos Carolina Neurath

Annonsen laddas.

Mitt på Östermalm i Stockholm, högt uppe bland takåsarna, bor Carolina Neurath och Niclas Engsäll – två kreativa själar som inspirerar varandra och älskar att ha gäster.
carolina_neurath_niclas_engsall

Vindslägenheten är den första bostad paret köpt tillsammans – minimalisten Carolina Neurath och något mer prylförtjuste Niclas Engsäll.

– Första gången Niclas kom hem till mig fick han en chock över att jag hade så få saker, skrattar Carolina.

Hon är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet, känd för sina flerfaldigt prisade granskningar av finansbranschen. Nyligen gjorde hon dessutom skönlitterär debut, med finansthrillern Fartblinda. Niclas är kreativ chef på strategi- och varumärkesbyrån Grow.

Förutom de olika tankarna om hur mycket saker som bör stå framme är parets stil och smak snarlik och de bråkar aldrig om huruvida saker passar eller inte. Snarare inspirerar de varandra inredningsmässigt.

Niclas blev eld och lågor när han första gången besökte Carolinas familjs sommarställe, en gammal smålandsgård med en lada och flera olika hus proppfulla med gamla möbler och prylar.

– Han var uppe på vinden och rev runt i flera timmar. Därifrån har vi hämtat många av våra möbler, böcker, lampor och prydnader, berättar Carolina.

Fåtöljerna i vardagsrummet är ett sådant fynd som Carolina själv målat och klätt om med modernare tyg.

Gemensamt har de också att de gillar att skapa mysiga platser i hemmet och lägger gärna tid på att hitta sköna kuddar, filtar och fina ljus.

När det handlar om växter ligger dock ansvaret ensamt på Niclas axlar och han odlar friskt på lägenhetens balkonger.

– Vi har nästan alltid fina blommor hemma och det är hundra procent hans förtjänst. Jag ansvarar för kaktusarna men det går ärligt talat sådär, skrattar Carolina.

Paret flyttade in i lägenheten, som är byggd på 1990-talet och belägen på Östermalm i Stockholm, för ungefär ett år sedan. Flytten föregicks av en flera månader lång renovering då köket flyttades, en vägg togs bort och ett nytt rum skapades. Golven har lagts om och väggarna har målats och tapetserats.

– Vi som älskar att ha fester och folk hemma ville ha ett självklart rum där alla kan vara samtidigt, berättar Carolina om det stora rummet.

Annonsen laddas.

Att familjen utökades i och med lilla Judiths ankomst har inte påverkat inredningen så mycket.

– Det är väl möjligtvis att vi placerar saker lite högre upp nu än tidigare. Och flyttar undan lampor eftersom hon av någon anledning älskar att dra ut kontakter.

Dotterns rum går i samma stil som resten av hemmet, och används också som Niclas ateljé och Carolinas arbetsrum.

– Det ska vara funktionellt och vi har två lådor med leksaker framme åt gången. Jag brukar ta bort de saker hon inte leker med så att det inte ska bli en stor hög och så länge hon är nöjd tycker vi att det funkar.

Det var under föräldraledigheten med Judith förra året som Carolina började skriva skönlitterärt.

– Jag hade tur och fick ett friskt barn som sov mycket och har en fästman som tar stort ansvar hemma. Så jag fick mer tid än jag räknat med och blev sugen på att göra något produktivt med den. Men eftersom den tiden mest fanns på kvällar och nätter var det svårt att syssla med de journalistiska grävarbeten jag var van vid. När jag väl kom igång att skriva så kändes det självklart och jag undrade nog mest egentligen varför jag inte hade gjort det förut.

Med Fartblinda bjuder Carolina in läsaren i en värld hon skaffat sig rejäl insyn i, men inte alltid kunnat porträttera fritt.

– Man får höra väldigt mycket som journalist i finansbranschen; surrealistiska uttalanden och händelser som man inte alltid kan få verifierade, och det har många gånger varit frustrerande att inte kunna skriva om allt man hör. Så det känns väldigt praktiskt att stoppa in det i en bok och inte påstå att det är sant!

Bokens huvudperson är en ekonomijournalist som får ett insidertips om att det fuskas i ett hyllat svenskt bolag. I sitt arbete får hon sedan stångas såväl mot finanspamparna som sin egen chef, men får hjälp från ett mycket oväntat håll.

– Det blir mer dramatiskt än i verkligheten, boken innehåller såväl mord som otrohetsaffärer, avslöjar Carolina och tillägger att även om det är en spännande thriller så tror hon att läsaren kommer att lära sig något om finansvärlden.

Omslaget till boken är ett av Niclas konstverk. Hans färgstarka målningar pryder också flera väggar i hemmet. Konstintresset har han ärvt av sin far och han har även en utbildning från Parsons school of design i New York.

– Jag tycker att han är så otroligt duktig och vill alltid försöka få honom att måla även om han känner att det kan vara svårt att finna tid och komma igång. Ibland säger jag: ”Nu tar jag Judith och åker till stallet så att du kan måla i dag!” och då blir han väldigt glad, berättar Carolina.

Publicerad i Sköna hem nr 2, 2016. Av: Charlotte Frey Svidén Foto: Jonas Gustavsson